Jbland dem besann sig äfwen berr amtman Karl Flock från BViesterseld, en liten fredli ig by i en af de fetaste tralter inom det preussiska statsför dundet. Herr Flock war en wårdig reprefentant af denna feta trakt. Sans ansigte war något kridatiit. Han hade i sina unga dar warit rawalleri böjtnant, och deraf kom sig att han bar muftacher, deraf de soldatlikt tillskun na vrtisongerna — hwaribland cmellertid af miss förständ några gråa hår hade inblandat fig, deraf slutligen den wid första andlicken pljalla ude owanliga stå illningzen på hans ben. För öfrigt hade hans ögon den lifliga alanjen hos er Mömnder man i fina båste ar! de runda fylliga kinderna förrådde i sin något röda färg der beständiga wistandet i fria luften och få långt denna furg äfwen sträckte uppåt näsan, den ritliga njutningen af en dryck, fom fröjdar menni isstane hjertat och hwilken äfven innebar något lockande för fader Noach, den förfte egendomsförmaltaren. Med ett ord, herr Flod, war en wälmående mans idcal. Han hade mycket ull, denne nin Flock, och en wäl späckad benningepnng, ifall det snile bli fråga om affärer. Den första 3 snadsdagen mar stutad. De örnåsiga hjeltmna från det bo friade Ses rusalem hade om ocfa ide med mapenmalt jär som Tasfos krigare på Klofteroch: tya Nrec oritsgatorna stridit om Åloc 8 ull, och en fe ger hade han der wunnit, i en riklig mängd penningar. Han följde gat un raft framåt till winfäls (aren; den praftiga marknaden maste enligt gammal sed erhå ällå sin inwigning hos winhandlare Di wilja bespara läraren en bestrifning öfs