sst frikär of texanska flyktingar. Butler genom en lyclig expedition till Vers wid-busten, som wäsentligen werkställdes med inöfwade Agersoldater, sätta fig i besittning af de Texas ledande jernbanan, hwarigenom hela det yppiga och rika Delta, det så kallade Terrebonne, kommit under unionens Herramwäls de. NRew-Hortertidningen, hwillen meddelar dess sa underrätteljer, antyder tillika, att man i Amerifa fruktar, att fransmännen, då de först hafwa gjort sig till herrar i Mexiko, också skulle fa lust till Texas och Lonisiana. Förändringen i öfwerfommandot lärer fomma att efterföljas af förändring i ministeriet, sasom att utvilesministern Seward, inritesministern Smith oh justitieministern Bates skulle lemna plats för män af mera energisk karakter. Den eng. gesandten i Washington Har mä grat anmäla något hos Zefferson Davis, beträfz fande MAlabamas? bedrifter, på grund deraf att de s. k. konfedererade staterna ännu ide åro ers kända af den brittiska regeringen. Den tonfedererade gen. vee har vå det ens trägnaste jätt uppfordrat unionsregeringen att återtaga emancipationsproklamationen och har i motfatt fall hotat med stränga repressalier mot de unionistista krigafångarna, derest negeruppror och mord på qwinnor och barn skulle blifwa en följd deraf. Widare förmäles, att de konfedererades jpions fyftem skall wara förträffligt ordnadt.. Preussjsen. Times berlinerkorrefpondent skrifwer om situationen: Här rader den allmänna och ntan twifwel grundade öfvers tygeljen, att ministeriet Bismarck befinner sig i ett fullkomligt rädlöst tillstand. Jngen förs söler framtomma med någon förmodan om, hwad ministeriets falttägsplan är, eller är i stand att uttasta någon sådan. Herr v. Bis marck haller — efter hwad man berättat mig, länga tal för sina tolleger; men det är tomma hwårdagsfraser, fom icke antyda något medel att slippa ifrån swarigheterna. Pudliken tyckes tro, att de nuwarande premier uträttat hwad de bordt i den sak, för hwars skull han kallats till styret och att han troligen stall lemna plat jen åt en annan. Följande hiftoria, som upplyser huru man söker på allt fött förblända konungen med huns seende till den rådande stämningen, berättas i Mt. seit: En äldre officer, hade efter att länge hafwa warit fördigången, ändtligen blifwit refordrad och tom för tort tid sedan, efter gammal sed, att presentera fig för fin irigsherre och tacka honom sör avancemanget. Han anmälde fig hos fältmarskalt Wrangel och fick anwisning att infinna fig dagen derefter i kongl, slottet. DOfficeren mötte puntiligt och tnappt hade han ftatt i fem minuter, förrän en herre, hwilfen han på grund af dennes kostym antog wara fabinettssefreterare, fom till honom och gaf honom en föreskrift Huru han skulle swara, derest tonungen frågade honom hwad man i provinien täntte om armsorganisationen, depus teradekammaren o. d. Officern studsade, men bugade sig och teg. Tio minuter derefter fom en annan herre, fom fåg ut att wara en högre embetoman. Han frågade officeren, om han stulle hafwa audiens och af hwad an ledning, oh då Han fått ten ästade upplygningen, gaf han officeren samma njut tion, fom denne nyligen erhållit. Ojsiceren ot nöjde fig åter med en tyft dugning och straxt derester infördes han till konungen. Hans mas jestat emottog bans meddelande och tacksägelse på det wånligaste och frågade: Säg mig, huru dan är stämningen i ev provins? — Ure sätta ers majt, swarade officeren, det wet jag ute. Jag bcekymrar mig blott om min tjenst. Politiken bryr jag mig ide ou. os nugen smålog och helsade; dermed mar audiens jen slut. e Ac y Delegrammer. London den 8 Dec. Ängfartyget Solume la Nan tadta 5FNHONHnNAnoftam fyvån Pe — ? 2XX221X 22 ov ekm2A222— —— — —