Helsingborgs-Posten – 8 december 1862, sida 3

Goa. Vicekonungen kunde icke omständiuvt och öppet sorklara sig derofver, endast så mycket anförtrodde han siua kavaljerer och de hoga portugisiska adlingarne. att han mäste sorelaga en resa till Surato, for att der tafsa en sammankomst med Stora Moguls ministrar, hvilka der skulle infinna sig, och for alt med dem bringa i ordning atskilliga, af Don Pedro honom uppdragna, vigtiga, men hemliga ärenden. Emellertid sände han en af sina förnämsta kavaljerer till Goa, för alt der å hans vägnar helsa herr de Sarjedo, nafurlig son af grefve de Sarjedos fader. Han lemnade honom till och med en egensandig skrifvelse till denne naturliga ansorvanal, och den gamle herrn var så förtjust ofver all i detta bref blifva såsom bruder? tilltalad af den nye vicekonungen, alt han grat på en gång tärar af förtjusning och bekymmer. Af förtjusning, emedan grefven iilttalade honom såsom sin närmaste anförvandt; af bekymmer, emedan podagern hindrade honom att skynda till Goas nye beherrskare, och intaga den honom tillkommande rangen bland hans kavaljerer. Han måste derföre ålnoja sig, alt sanda sin äldsta som till honom, och att genom de rika och dyrbara skånker, han skickade med denne son for vice-konungens rakning betyga sin Åbroder? på en gång sin kärlek och sin vördnad. Allt vidare framgick grefvens triumståg och allt mera hopade sig hans rikedomar och skatter. Nu nalkades han Daman, nast Goa hufvudsätet för det portugisiska ladien. Men vicekonnugen hade redan blifvit utledsen på de eviga hyllningarna, de eviga ärebetygelserna, han längtade efer en smula