Helsingborgs-Posten – 5 december 1862, sida 2

handleder omgifna af spetlsmanschetser och på hans fötter prålade de skönaste hvita silkesstrumpor och de oklanderligaste skor med silsserspånnen. Han var en fullkomligt skön och ståtlig man, och Donna Ines hetraktade honom med innerligt behag och hjertlig stolthet. Don Alkamar framdrog ett paket under sin mantel och framlade det för sin gemål. Här äro också kläder för er,? sade han, och då Ines med ett utrop af förtjusning ville öppna paketet, höll han henne tillbaka och fortfor: Donna Ines de Mendoza. jag vill göra er till den rikaste och skönaste fru i Portugal, ni skall upptråda i sammet och siden, omgifven af en skara underdåniga tjenarinnor, ni skall hafva de skönaste ekipager och de kostligaste perlor, och bebo ett palats, i hvilket jag vill omgifva er med orientalisk prakt. Ni måste endast säga mig förut, om ni vill vara mig behjelplig att ernå allt detta? Om jag vill?? frågade Ines förvånad. ?Befall öfver mig, Don Alkamar, ni skall i mig städse finna er hörsamma hustru.? Don Alkamar öppnade paketet och framdrog en sirlig pagedrägt, ?Den är er klädnad, Sennora!? Men detta är ju icke en fruntimmersdrägt! Det är en pagedrägt, jag vet det! Ni, Donna Ines de Mendoza, skall så länge vara min page, tills ni kan uppträda inför verlden i all den glans och prakt, som höfves Don Alkamar de Censuros y Cavallos gemål. Så talande, gick Don Alkamar tvers öfver rummet och ropade till sig den trasiga tiggaren, som låg gent emot vid gathörnet och gnolade en munter visstump.