Helsingborgs-Posten – 5 december 1862, sida 2

Vill du träda i min fjenst? frågade han, då den unge tiggaren. på en gäng vårdslös och stolt, inträdde till honom. Du är alltför ung och för hygglig. att drömma bort ditt lif i ett gathörn och höljd itrasor. Jag frågar dig derföre, vill du tjena mig, Antonio 2? Antonio skrattade. Om ni kan gifva mig vackra kläder och god föda, är jag redo till er tjenst.? Jag kan mer än det! Jag ger dig tio realer i månaden.? Antonio betraktade Don Alkamar med vidt uppspärrande ögon. Denno uppdrog ti-gande tvenne stora börsar ur sin tröja, och. man såg genom trådnätet på desamma de blänkande guldstycken, som utgjorde deras innehåll. I detsamma återinträdde Dona Ines till dem. förvandlad till en sirlig page. )vill ni bära en sådan drägt, som den der 2? Antonio gjorde ett glädjesprång, och svar, att han aldrig sett en skönare drägt och en mera retande page. Om du understår dig, att någonsin röra denna page med spetsen af ditt finger, så är du förlorad.? sade Don Alkamar medvreda. blickar. För öfrigt skall du likna denna page i allt, och ingenting hafva att göra, än att städse vördnadstullt gå bakefter mig. Kläd nu på dig, ty inom en timme afresa vi? Hvart resa vi? frågade Ines bleknande. Don Alkamar drog henne närmare intill sig. Dit, der jag vill göra Donna Ines Mendoza till en rik dam.? Dagen derefter stod Don Alkamar de Centuros y Cavallos palats tomt och öde, och