Följande motioner väcktes: af hr Reutersvard om upphåfvande af rättigheten att på landsbygden sälja spiriiuosa; af frih. C. Raab om revision af tulltaxan samt inforande af skyddstull för vissa grenar af den inhemska industrien, af hr Ehrenborg om upphörande af kungörelsers uppläsande på Sonoch Helgedagar; af Grefve ilamilton om fullmakters befriande srån algifter, af hr v. Koch 1) om ändring och förbättring i handelsoch handtverksforordningarne; 2) om äudring i branvinssorsåljningssörordningen; af hr v. Möller om andring i legostadgan, af frih. Cederström 1) om uppresande af en Linn-staty i Stockholm; 2) om en årlig pension af 6969 rdr ål öfverste C. Mörner. PRESTESTÅNDET. Nya motioner sramlemnades: Af dokt. Lindgren om årligt anslag af 4,500 rdr åt artisten Mandelgren för aftecknandel af kyrklige monumenter; 4 af prost. Janzon vm lekmannaverksamhelens ordnande; af dok!. Nordlander om årlig pension af 4000 rdr ät landskosding Montgomerys enka; af kyrkoh. Terustrom om anslag af 1000,000 rår till utviägande af lärorerksbyggnaden i Christianslad; af dokt. Säve om bränvinsskaltens höjande till 75 ore pr kanna, samt utskänkningsslallenas tillslutande under sonoch helgedagar; af kyrkoh. Ottersftrom om alskassandel af prestoch pastoral-examen infor DomCapillen. af komm. Afzelius att prest ej må vara förhindrad att ur for brott straflad persons betyg ulelemna avmarkniugen om begangel brott om den dömde fort en hedrande vandel efter utståndet straff; af kyrkoh. Litboer alt Carolinska inslitulet må ega rätt anssalla medicinsk-theoretisk kandidal-examen. BOHGARSTÄNUEI. Näåstan häala tiden upptogs af diskussion Öfver 5 ne lorut aflemnade motioner: 1:o. lir Witis om skogsfrågan. De fleste lalarne ansago amnet vara af vigt, men de medel som af motionaren sereslagits — skogarne aro ett arf af våra fader, dem vi ej ega alt hurusomhelst behandla, utan skola sköta dem så, att de oforminskade lemnas äl våra efterkommaude? — vuro oprakliska; de voro ett intrang på eganderatten. 21. Hr Murens om en oinskranktanäringsstrihei. Ålotiouen lanu slera soresprakare, Hjerta, Bjorck, ja till och med Sundvallson, som annars plägar visa sig so. osörbalterlig; motslandarne voro Hesselgren, S. Fragärdh och Alander. 3:o IIr Björcks om Carolinska luslitntets likställighet med universitetens medicinska sakulieter. Universitetsintressets talan fördes har afSundvallson och Henschen. Den sorre anförde såsom auctoritet for småstadsuniversiteter en prof. Hyckel i Wien, och den senare påstod, alt om Upsala universitet flyttades — under diskussionen ytirades åtskilliga ord om hela univorsiletels flyttning — skulle czaren göra arssanspråk på de gustavianska godsen. Alla de öfriga instämde i motionen, visande det orikliga i, all elt land sådant som Sverge har ej mindre än 3:ue mediciuska laroanstalter, utan att någon nu knappt fullgör allt, som hörer till en fullkomlig lakarebildning.