Albinis skriftliga tillbud till Garibaldi, att taga honom och hans generalstao ombord oh Gari baldis swar. Af det sijtnämnda framgick wål, att Garibaldi mottagit tislibudet, men tillika, att han hade underrattat amiralen om sin afsigt att ga till Catanea eller pi marfchen dit hov pades få underratteise om fartyget lag säcdiot till hans emottagande. Sedan annu en öcpus terad hade upptradt mot ministeriet, anmalde Ratazzi, att han dagen efter slulle yttra fig till förswar — ett löfte som han hallit genom att tala i fyra timmar, men man erfar ide fil: tet intryck detta långa föredrag har gjort. i Kronorinsen of Preusjen har med or oftens tuion aflagt ett bejöf hos Frans d. 2:e i Mom, och bejöiet har dagen efter olifwit befwaredt af extonungen med familj. Kardmal Autonellis mode: Har assidit i sitt 9):de ur. Ita li eu. Köln Zewt har soljande telegrasiska utdrag af Ratazzintal: honseljpreFidenten borjade med en uttorlia sramstallniug af Italiens stallnin2 i det ogonblick han osfvertog ledningen. På grund al den mas a svarigheter som upptornade sig omkring det nya ministeriet, hade han betraktat det såsom sin hufvuduppgift alt verka fursonande och samla nationens krafter till det störa natinnala målet. Forsonlighesen var likval ingajunda att sorstä såsom en uppgift al regeringens myndighet, och då seseral Garibaldi ville upphafva sig ofver denna, kande sig regeringen förpligtigad att upplaga striden med honom. Alla kabineltets medlemmar voro ense om, att Garrbaldi måste ashallas ifrån att draga till Rom, emot Frankrihes vilja Derpa lat Ratazzi alla ministeriets sorhallningsreglor passera revy, for alt visa att kabinettet stadse hade hafdat ordvingen och myndigheten. Nicoteras pastående, att ban (Rataz2i) hade skyndat till venslterns biständ nekade han, men medgaf deremol, att handelserna af 1360 på Sicilien hade bidrasit till hyllandet af den asigten, all regeringen stod i hemliat sochallande till Garibaldi. Till slut bad Ratazzi huset framfor allt, alt söka uppradhalla forsaltulngsprinciherna och landamSstilutionerna. polen. I Rupia, nära intill den preussikå gränsen, hafva allvarliga oroligheter eg rum, i det att en stor manad bonder som voro inkallade till Session, hafva ofverfallit utskrifningskommissionens medlemmar och flera tillstadesvarande adelsman och iusallit i staden, mordat och plundrat till det lyckades innevänarna alt med sorenade krafter sordrilva våldsverkarna. Det markliga vid denna uppstandelse var, all det hade en regeringsvanlig pregel. Det leder neml. tanken derå, all den ryska regerugen måhanda icke ar främmande sor en dylik, djesfvulsk plan som den Metternich folje 4846 i Galicien, då han genom att upprda de vilda bojelserna hos en råoch okunig solkmassa, skasfade sig understöd emot de hogre stånden, som utgjorde den natiomla oppositionen.