Helsingborgs-Posten – 24 november 1862, sida 4

H. P. Fer, fr. verhamn, strandade sistl. fredag, d. 21 d:s, under resa från Stockholm till Hull med last of jern, wid Weellby på —lands osttust. Ångaren Bräwiken råkade samma dag på grund wid Mörbylånga på öns ofttust. Här mare underrattelser salnas. Riksdagen. Å Plena den 19 Now. Adeln; widb Grefwe ÅUntarswärds motion om landtmatertwasendets förundring yttrade jig ftera tillstyrtande. v. Koch ansäg den wara af ja stor wigt, jamt få inwecklad, att ett särstilt ute flott för densammas utredande borde tillsattas; landtmateritaxan war olamplig, borde derföre innan omorganisationen hann utt tråta imeris ställighet, öfwer ses af alöre kandtwatare. Hr Dalmans vorolagda motion om byfatte ningsrättens upphafwande understöddes af Hr v. Koch, fom ottrade, att denna rätt sallan bes gaguas af affarsmän, utan blott of bem, fom ockra på lattfinuet. Konungen bade wägrat janltion på ständernas fMifmelje i samma är rende förra ritsdagen, till följe af att högjta domstolen ansett Swerges kredtt stulle falla hos utlandningen, om denne ej hade namnsoe vatt för ohonorerade wexlar. Han föreslog bersöre twenne alternativer: antingen Hett oc) hållet vorttagandet af bysattningsråtten eller ocså denna rätts bibehällande blott för utlänningen. Sr Drakes motion om uppförande af bes willning för pensioner, fom ätnjutas af enkor oc) faderlösa barn, unders:öddes af v. Koch, bre strede of frih. Stael v. Holste in, fom anjag att penstoner, få wal fom löner, böra bära bes willuing. Lena motioner wäcktes af frih. C. A. Raab our att Swenska Staten stall upphöra med upptagandet af utriles lan; utan i siället ett inhemstt statslanesysiem upp rättas. Bordlades. Presteständet; Inom detta stånd uppftos en ganska liftig diskussion om Almqwists motion om lekmannawerfsamhetens ordnande. Nägra ansågo benna nyttig, om ben feddes of prefiers ffapet, samt att man ej borde förkasta de trafs ter, fom erbjudas presterstapet från lelmännen (Doktorerna Landgren oh Sandberg). Tolt. Falk talade mot det, såsom innehållande er tydliga wådor för kyr kan; faltet lemnades deri genom öppet för setterism, otro och splitt ingar. Med honom instamde Ternström. Remiitt. till Lagulskottet. Motioner wäcktes af doftor Enannelsen 1:o) om ändrig of 11 l. 2 g tyrtobalken, att ingen af fruktan för förs luft af medborgerliga rättigheter må twingas utt begå H. H. Nattward; 2:o) om tiilågg i 1 5 af tongl. förordningen 1569 om dvänmmingdräns ning, att brufare och arrendatorer af egendom stola wara underkastade samma wilkor fom ce gare. — Tuckes wara förestafwad af det rytte bara Brogåröska målet. af doft. Nu usten att stadgandet af 1 26 fav. byggningsbalten ej må tillämpas på prefte bol, än mindre på innchafware deraf; tillvattas wifades af frih. Annerstedt ocj rikkark. Nords ström, fom anfägo att presterskapet ej bör uns dandraga sig de bördor, tyrkan och samhallet fordra. af kyrtoh. Ternström om tillsäftandet af en lektor wid Christianstads jkola, hwars tön ffuls le utgå med 1200 ror ur Dahista fonden och det öfriga ur Statskassan. af doit. Thyselius, att adjunlter och folles ger, fom befordras till lettorer må för uppnådd 4:de lönegrad uppflyttas till leltors 3:dje. och från 3:dje lönegrad till lektors 2:dra. Doktor Säve om ändrig i 52 och 53 68 särowerfsstadgan. (Om bestraffvingar inom ffos lan) Borgareständet. En liflig debatt egde rum inom ftåndet angående räntans frigifwande. Or Renströms motion innehåller twenne atternas tiver 1:o) räntans totala frigifwande, 2:o) eu daft för få kallade forta papper. Carltn öppnade distusfionen; Han gillade motiveringen och det 1:fta alternativ, wille ej weta af några halfmesfyrer och önstade all framgång åt motive nen. Det mare blott ett lagligt erkännande af hwad fom redan sinus, t. ex. den förskottswis betingade halfärsräntan m. m. Ned Honom instämde Orr Wistelina, Wallen derg m. fl. fom erinrade om, att, ywad fom wic sista ritar dagen hinorat dess antagande, mar de dur liga konjunkturerua. Nu war tiden inne, goda I EA na e ladan KIA AOA: NL SA thusk, do i