Helsingborgs-Posten – 21 november 1862, sida 3

Iag skall såga Fröken alt det är min sö2 derfore ville jaa göra mig en glad stund, se de anledniagen till mitt tidiga mor2onbes ok. Nå. då blir hlajoren riktigt bedragen, ty hos mig gamla stackare ar intet nöje alt forvänta? PAI säga grannlåter tycker fjag men svarar derfore helt enkelt, alt har orätt, Efter ett litet uppehåll fortfor han: Froken bor ganska treffig! Ja, hvems förtjenst år det, ej cm, Fruken om ej Friherinnan Z:s? — hon betalar min hyra, alla möblerna, Majoren ser, till och med kladningen jag bar, har jag fått af henne. Hennes man hade mitt lilla kapital innestående hos sig, och när han gjorde cession, så forlorade jag det, na turligtvis ; men hon sökte och söker att godtgöra min förlust, allt hvad på henne ankommer. Hon har nyss satt af 1000 Rdr för min räkning, som hon lär vid jultiden erhållit för elt roman 00eb Det kom ut en roman af hennes hand vid denna tid, som blef mycket farmånligt recenserad. Inte vet jag just mycket reda på huru det går till inom den litterära verlden, men efter hvad jag hört, så kommer ej mit arbele ut sorran i höst — jag kallar det mitt, efter hon skrifvit det för min skoll De gamla äro vidlyftiga i sina berättelser, och Fröken N. ordade länge och tycket om den af henne nästan tillbedda Octavia, och mångei vackert drag i hennes lefoad, hvilket var för Majoren obekant omialade hon. (Forls.) — —2 ——