Minneslista för jordbrukare i December månad 1862. Landtmannen har under denna månad mans ligen tid att egna fig åt sädana jarbeten, som han förut ide medyunnit. Bland dessa intas ga wägarne första rummet. Om grus icke blifwit under föregående Höfts mänader utfördt på wagarne eller bercdt uti orushålan, bör der nu, om kalen ide är stark, upptugas och läggas uti högar, för att använ das under minteru eller wåren. För att hiv dra lälen att intränga, böra dögarne, om grans ris finnes att tillgå, betädas verm ed, fwariges nom det blifwande arbetet betudligt underlättas. Sedan marten blifwit frusen, är fyridandet af grus på wägarne etjenligt, emedan wägarne terigen: dut under wintern blifwa obeamäma för så wäl wagn som slade. Man måste under å, dant förhållande wanta tills mildare wäderlek inträdt och upplöft den bfwersta skorpan, då man med fördel fan föra gruset ur be på nämns da sätt beredda högarne. Tragarna böra under denna månad jemförch sewis atnjuta hwila emedan de djupa wågarne och håstarnes härsallning göra deras ammwändans be mindre lämpligt. Öm likwäl frost möjligs gör deras anwändande mäåfte seldonen omforgåfullt rengöras och hästarne efter begagnande waäl aftorlas. Landtmannen, befriad frän de trängande yttre göromålen, vör wånda sin synnerliga uppmärts samhet vå ladugården. Ordning och noggrannbet böra framför allt införas. få att freaturen alltid erhålla det soder sem för hwarje dag är besant och på samma tlocstag. J afscende på fodrets myckenhet och fame mansättning måste man lämpa sig ester hwad man äsystar. Dragarne böra erhålla godt och kraftigt foder, fom sätter dem i stånd att framdeles uträtta hwad man af dem billigtwis for: dra. Mjölkande for böra erhålla, utom hö och rotfrulter, fullt upp af oljefator och säd. Af ere farenhet kunna mi jåga, att, om mjölten frötes ändamålsenligt, betala forna detta tillskott af kraftfoder så wäl, att landtmannen i allmänhet har all den på detta fött wunna gödseln på föpet, under det att han utan anwändande af ol jekakor och säd har gansta swärt att få hö och rotfrufter betalda till samma pris som berät nas, då få kalludt kraftfoder tillika begagnas och gör fig betaldt. Sinta tor deremot böra ide erhälla lika stark fodring fom de mjöllande, us ton endaft få stark fodring att de hallas i ett godt slick. J affcende på sammansåttningen af foderämnena hafwa de tabeller fom finnas uti foders ämnenas sammansättning, gödbostapens beftånds