Untlaudet. fFrankrike och Jtaelien. På italienska ministerns förfrägan om öranis rike ide fumer ögenblicket wara inne, alt göra ett slut vå i Jialien warande bekymmersamma ställnina, bar Drouyn de Lhuvs swarat, at Franfrike ide fan beqwåma sig till dt jådant beslut som den italienska regeringen sotdrar. Den franska noten år ide något direkt swar vå Durandos cirkulär, men kan likwål efter siut innehåll betrak:as säsom eu sådant. Åtalien. ÄÅnnu for man inge närmare underrät A om konfikten wid Po. — Den officiella tur nertid:ingen meddelar ett tal. delret, gnarigenom amnefti en af den 5 Ott. utsträckes till al: la fort genom pressen, medelst oj bes monstrationer eller på annat afwa gjort sig jkyldige till de i amnestien nämnve hinde lingar. Man wet, att Frans d. 2:s gemål, den une ga, bjel temodiga deott ning Ånå dragit jig uns Han till klostret S:t I lufula och det hetie, att bon gjort delta i an todni ng af sitt olt ytliga tis feafta och ämnade taga flöjan. J en i Kom ut demdar nde tio Corresdendenza , förtlas var exkonungen detta rylte för battal, oc att drottutnge Tnort med upphöjdt mod skall trots få journalismen NN utidels er, litasonm bon i I tro sat Ci Nonf ilte in mellan ital. och sterrilisia soldater mid Bo, tykes kör gifmwa anledni ing till nås gon diplomatiff strid. örekland. Ronung Otto har tillställt de tre studds terna en yrctost mot revolutionen, om finner man si öfi dertog? d9 — döfwa ör ou. Idde desto mindre arv ev alterna äro förn i fin vält, och skudd gis åtaga fig hans fof, enligt konvention en Ma 13537. Det I jeter icke blott Se artilel, att ren eng wär Hau H metan skull wara Å till Ur us Ottos af Dr zjern olllede (bara och stina efterfommante, och om inga sadana fine nas,, då öfwergå till hans undei. br öder och efe tertommande, ester förstfö i jemte er sterat ocså en additionsar f :ne Apcil 18:33, som nå ämner 5: insarna Luitpold och Asals sert wi D natun och bestämHmer att den tisla tronan ocksä blifwer ärfti ig på qwinuolis nien, men först du de manliga 6 aftomlingarna aflidit. Greterna hafwa än y tterliggre bundit sma händer genom artifesu 39 i författ: ingen af 1841, hwaruti det heter, att konungeu, i drift af thronarf winge, utnämner fin Et .dare med do deputerades och senatens famtyde. 2