Helsingborgs-Posten – 10 november 1862, sida 3

bildade geslalt, och en enkel mössa, prydd med ett par blå banårosor, anstod väl hennes intagande anlete; en liten hvit krage med en spets i kanten, soll öfver den svarta rocken, och hela hennes väsende syntes lika anspråkslöst, som heunes klädsel. ?Min bror, friherrinnan Z., presenterado assessorskan L. Majoren bugade sig djupt och sade, i det han på systerns vink intog en plats i andra soffhörnet: Jag trodde mig finna dig ensam här.? Nej, jag har väl bättre att bjuda dig på, än milt enformiga sällskap,? sade assessorskan Icende.? När kom friherrinnan till staden?? frågade majoren. I forrgår.? voch ej sorr helsat på min syster, och af henne har jag hört att en särdelesliflig vänskap — sådan den en kort tid brukar vara mellan fruntimmer — lär ega rum mellan herrskapet. Tror du att vi un först träffat hvarandra?? inföll assessorskan. Amalia var så god och kom mig till mötes vid min ankomst till staden;? sade sriherrinnan, hon hade så kallad flyttgröt med sig, och var nn som alltid?, hon fattade assessorskans hand, söt och god samt sig Hk?. ))u kunde väl med en liten tillrättavisning börja din bekantskap med min bror. Märkte du inte den artighet, han nyss sade håde dig och mig, sami oss sruntimmer i amänhet ??