Landsorteu. — vandskrna d. 14. Tistlidne Lördags morgon, tlockar omtring 8, luckades det en lif tiosfange wid man Wallberg att undtomma från härwarande fastning. Han Hade Haft till: fälle att tomma upp pa direktörers wind, der ban iklädt fig frumtimmerskläåder ifrån topp till tå, eleganta säsom det anstår nutidens pigor. Och denna hans troligen längt förut fattade idee kunde få mycket lättare realiseras fom dis rektorens pigor just å winden ha sina fläder förwarade. Sålunda utstyrd passerade ban djerjt förbi både waktknettar och poster, öfwer bryggorna och till staden, der han, medelst til hjelp af en wäninna, efter hwad man sagt oss, åter ömsat klädedrägt och dymedelst, afwen I yttre matto, återgått till sitt wertliga tön. Frun timmershabiten hade han sedan i ett fnytelagt JJJ ——J————— RR