Helsingborgs-Posten – 10 oktober 1862, sida 2

Här har ett förfärligt bedrägeri blifvit bogånget, sade han högtidligt, sedan Arthur slutat berattelsen. ÅGud som det tillåtit, skall det ock asslöja. Vi vända genast tillbaka till England, hvilket dock ej var meningen för en stund sedan. Der skola vi öga mot öga träda fram inför din förrädiske onkel och slita masken från hans ansigte. Du måste ålerinsältas i dina rättigheter, Arthur, och han måste pligta för det onda han gjort.? Amiralen forsummade ej att verkställa hvad han lofvat. Hans skepp gick till segels och sex veckor sednare inandade Arthur åter sitt faderneslands luft. Vid Dower beträdde han med amiralen och den trogne Francis den engelska jorden och alla tre reste ofördröjligen till Annesley-Ilalt. vom den gamla Mary Blunt ännu lefver?, sade amiral Hamilton under vägen — desto battre. Hennes viltnesmål skall bestyrka ditt, Francis. Men hvarom icke så hoppas jag dock, att vi genom förbrytarens första bestortning få bevis på erkännandet. Min plan synes mig säker. De anlände till det ställe, der en gång den gamla Mary upplagil den utmattade gossen efter hans flykt från Irland och lyckligt nog lefde den gamla frun ännu och var sräk och rask. Hon igenkände straxt Arthur och då hon förnam att man kanske skulle behöfva hennes vittnesmål, för att förhjelpa honom till sina rättigheter, var hon med glädje beredd att aflägga det. yTusende eder vill jag svärja att Arthur är min unge lord,? sade hon ifrigt. Ingen kan veta det bättre än jag och utan fruktan skall jag framträda till den afskyvärde sir Thomas.?