Helsingborgs-Posten – 8 oktober 1862, sida 2

beroende of och motsatt den franska kejsarens wilja. Detta tyckes wara meningen — derest der i det hela taget är nagon mening — med hans synnerliga förslag. Wi böra, enligt hans mening, sluta ett förbund till werldens befrielse. Det nastirri han föreflar härtill, är ett af de aldsta och mest allmänna flag. En alle män kongress i London, fom sammankallas af den britiska regeringen, skall afgöra nationernas öde. Krig mäste noturligtwis olifwa en omöje lighet, när en werloskongress dömmer emellan nationernas stridigheter. Inga stående ars meer mera, hwarmed icke friheten kan sörlikas! Bort med granater och pansarbatar! — Oh i denna fredliga revolution skall Schweitz oh mår dotter, den stora amerifanfta vepublifen wara wåra allierade. Di stutle hjelpa ameris sanarna och förmå dem att fitta wid mår sida i denna nationernas församlii ig, wid vetta det menstliga förnuftets fatt att finta. — Sedan ars tileln derpå uttalas hurn mycket Frankrike har Å jsare Napoleon att tacka för, och att, antingen kejsarens holitit för ögonblicket är rätifärdig els ovättfardia, är det doc honom Garibaldi och hans landsmän hafwa att tacka för, att der i bet hela taget existerar ett Jtalien — men leter det till slut: 73 fördenskull att allt än nu ide är öfwerständet under loppet af 33 år, och fördenskull att den äldsia herrskarethronen I bristenheten, efter det att iman nåstan beröfwat den allt, ännu ide är fullkomligt omstörtad, stalle wi derföre intonera denunciationerna mot Fans männens lejsare och hitkalla både den ganiz la och nya werldens demokrater, tom Hafiva tis fa anfprat på oss, endast för att förar ga en man, som rålnas bland Jtaliens förudmj:a bef friare? Sjerran ware det från of, att inblanda oss på slilt sätt, till ed med om mi ämnade uppgiswa mår nuwarande återhallsamhets politit. Wi wilja hoppas, att Earidaldi, när han genom den nyligen lofwade amnestien blir en fri Ivan, ni mare siall tänka öfwer de händelser som f afetecknat den sista delen af hans lefnadsda och att ban skall bereda fig för en my för aus födernesland nyttig roertfonibet genom att a: a jig från wilda fantafier och tillbatamita de fördefsiga råd som he sfma wällat dessa olycs kor. Derejt han gör detta fan han mahanda ännu upolefwa, att få hänwända sig till bet britiska folket med en modererad wältalighet cf ter fullgörandet af en eller annan hjeltedat som har sitt ursprung från on mera sann fofterlands: kärlek än fälttåget wid Åspromonte. ( Jtalien. Telegrammet i dane ns meddelar det bebådade omaejtidetrotet, hwar om Garibaldi och hans ja lbröder, dock med undantag af militåren fom hafwa öfrtgifrolt den I 10 ingl. fanan för att sluta jig till hans, fritager fran straff. Nägot fönnerligt intryck till fördel för regeringen, lärer ej denna sedna, halfwa benadning göra. Delcaramm er. Shanahae den 19 Augusti. Rebellerna läg ga binder i wägen för sillet: ansporten. Öfwer sie Ward har intagit tre ftider Belgien Har afslutat en handelstraltat med China. — Sapan är lugnt, men man frultar för uppror mot detsör utländn ingar. gynsamt stömda vartiet. J det engelska och fransla gefandtskaps hos tellet äro walterna färstärlta. Regeringen gör allt möjligt för att förebygga uppror. Berliun d. 6 Olt. (Hb. Nachr.) I deputeras de kammarens möte i dag discuterades Fordens buks refolution. Memistern teg tills bort emot mötets slut, då Bismarck tog till ordet för on ajaurnering, sördenstull att regeringen stulle afgifma en längre förklaring. 3 morgon forts sattes distussionen. — Culenburg stall hafwa afslagit mottaga den honom tillbjudna bandelsminitters sportföljer. Turin d. 6 olt. Den officiella statstidningen offentliggör det kongl. af Ratazzi kontrasignerade amnejfti-de Utet. J den medföljande berattelsen heter det: Då de bewelelsegrunder, som nödsafa regeringen att motsatta fig lonungens inners ligafte önskan, ide längre är tilljtädes, will det pa nytt lugnade Jtalien, fom minnes de tjenster Garibaldi i sin tid har bewisat det, glömma, att wännerna af Jtaliens enhet, ett ögonblick warit döfwa för pligtens röst. Åegeringen stulle gerna hafwa utsträckt amnestien till alla; men nödwandigheten af att upprätthalla armcens pligtfänsla förbjuder att utwigda amnestien till soldaterna. — På grund af de genom d doltstyng lin moas mord är det förordnadt, att hela Sitilien skall afwäpnas, endast med indantag af avmeen och nationalgarden, de sistnämnde salänge de bes fire s.I Ttinerstarn ET ———