Helsingborgs-Posten – 8 oktober 1862, sida 1

Article Image
OLIN TTil, 1 ITA FIVE — lag med s öre (4 ff. rgs) pr rad. Lägsta annonspriset är 25 salunda, att de fule hafwa i öppna sjön blifwit anfallna of eu stormdy, fom nödgat dem att för erhållande af battre därning på fartyget, öppna luckorna för att limpa tettingar och last. Då de derefter — fa pastå de — sago jig oms iring ester tulltjenstemaunen, war han borta, utan att de funna förklara huru Hans förfroius nande tillgatt. — Brinfesfan Eugenie, som till helsan befinner fir betedligt aterstalld, lärer ämna att från Wisdy till hufwudstaden aterwända med ängfartyget Franzen d. 12 d:S, såwida wädeve leten sadant da medgifwer. — Pofttidniugen har fått fig meddeladt ett bref, dateradt Washington d. 19 juli, från öf wersten i unionsurmön Ernst Holustedt till en af hans i Stockholm boende anförwandter. Holmstedt lärer hafwa lemnat Swerge redan sasom yngling, efter undergangen studentexamen, samt begifwit fig till Rostock, der han genom gick en lurs wid ett hancelsinstitut, hwarefter han fit plats på ett handelskontor i Newyork. Med den fallenhet för militäryrtet, han anda från barndomen haft, åtföljde han sasem fris willig Förenta jtaternas avme under mexifontfa higet i s.utet på 1840-talet och tjenade der upp fig till officer. Sedan blef Han regementsskrisware wid ett jägareregemente ech följde sasom fådan med detta till Oregon met indianerna. Derefter innehade Han atstilliga privata defattningar, tills fifta omerifanftatrigets början, då ban åter ingick i krigstjenst och är nu, efter att hufwa avancerat från den ena officersgraden till den andra, öfwerste. ur ofwannämnde bref lemnar P. T. följande utorag: — — Ånda sedan den 10 Mars mar jag tillita med Hela tyjla didisienen på marsch oms tring uti Virginien och skada nog att jag måste medgifwa att resultatet Hittills ej motswarat mitt hopp och min fördäntan. Wi hafwa haft grufligt jwära tider, lidit hunger och törst samt warit utsatta för köld, hetta och regu, utan fält efter någon enda beawämlighet. Olydan är den att den fördpolitiken res gerar och att unionsofjicerarne af högre befäl ej hålla tillsammans. Likwäl, lomma hwad forma will, maste unionen hallas helig och helrre må man uppoffra lifwet än friheten, hellre dö med Heder än leswa föraktad. Om cu timme mäfte jag åter begifwa mig till regementet, öfwer bwiilet jag förer befälet, sedan öfwersten von ifta — swilja blifwit blesfserad i sista slaget mid Crosskyrs, hwarest mår Ddiviss sion förlorade 10030 döda. Jag miste en häst, men är för öfrigt glad oc belaten såsom mans ligt. Kriget kommer nog att racka langre tid än man först lunde förmoda, men unionen froll segra, få wida menniffoflägtet met hwad frihet betyder. vefwe friheten, lefwe unionen! — —7 — Garibaldi på Spezzia. Fort Varinagno, der Garibaldi un hålles fängslad och fom ligger nära Spesstas Hamn, skall wara uppfyldt af galerslafwar, så att han nastan npphörligen hör rasslet af deras kedjor. Men huset, som han bedor, är ganska beboeligt, till och med näftan elegant i modern stil, måladt grönt och rödt; först bestämdt till lasarett, är det nu der fälhafwarens på kastellet boftalle. Gjensdarz merna och karabinicrna, som förut utgjorde bes wakningen, hafwa nu blifwit förstärtta med ett par kompanier fotfolk. Ett fkrigsslepp tigger utanför och den ironiska slumpen will att dess ramn är Öaribaldi, få kalladt emedan genes valen en gång i NReapolitanska hafwet eröfrat detsamma. utom af de fyra läkarne (Partridge ide ins beräkuad), mwärdas den sjnle afwen af ett par fruntimnier, deribland en i Eugland bosatt tyst fru S., hwillka i båt fara dit öfwer från Spez;ia. Den sednare har berättat, att det i början fe lades den fårade nästan det nödwändigaste, men att genom öfwerjte Santa Rosas, den humane kommendantens på Varignano, ansträngningar allt blifwit vå bästa fött rangeradt; dessutom ankomma nästan dagligen sändningar för hans råfnina från Neapel, Genua eller Milano. Generalen, iklädd sin röda stjorta, ligger med foten utsträckt på kuddar och får knappast röra fig. Han spsselsätter fig mycket med att läsa Tacitus, men talar aldrig politik. Jag frut — —— —— — —————

8 oktober 1862, sida 1

Thumbnail