Helsingborgs-Posten – 6 oktober 1862, sida 2

honom väl till pass. Han uppnådde jemna marken och då vägen blef baltre gick det så mycket fortare framåt. Den raske haslen holi ut. Med morgonrodnaden red Årthar genom Philadelphias gator ned till hamnen, natten låg bakom honom — en ny dag erydde. Skulle väl äfven hans odes mörker ljusna? Arthur hoppades det, ty han trodde på Guds nåderika bistånd. Från mörker till ljus! mumlade han, då han på värdshusgärden sprang af sadten och öfverlemnade hasten åt eu stallgosse. hvilken han gaf nodigt besked och begaf sig utan drojsmål till hamnen och kanske ett engelskt skepp möjligtvis skulle kunna ligga sezelfärdigt der. Lätt fann ban hvad han sökte. En julle förde honom ombord på ett närliggande skepp. Nu var han säker från förföljelse. Från mörker till ljus, mumlade ban åter då han stod på däck och hojde de hopknåppta händerna mot himmelen. PHaf tack du, min Gud och Fader! Du har hulpit mig hittills — du skall åter hjelpa mig X. Ljus.