Helsingborgs-Posten – 29 september 1862, sida 3

— — ——————— :z ——— — —— — —— Utsandet. Tyskland. Baiern har lemnat et ett afslående swar på den preussista noten aug. en handelstraktat med Franirike. England. Oroligheterna i Belsajt haswa förnyats. Urefwe Rusjel har i Söndags kommit till baka till ondon från Reinhardserunn, dit grefz we Granwille afrest i måndags. Morn. Post will of drottning Victorias mis ftoude i Tyustland hoppas att de wånskaptiga lunslorna mellan Tyjtland och Eugland befrauis jas och de förra oenigheterva glömmas. Belgien genstitutionsfejten, jam firades i Briiskel i Dusdags, fit sörökad detydelse derigenom, att tonung Leoölo öfwerwar densamma; konungens heljotilisstand är uu få godt, fom man i betrvafe tande af Hans höga alber tan önsta sig. Frankrike och Jtalien. 3 en note från Thoudenel till den fransle gefandten i Rom heter det: Aldrig, jag förflas rar det högtivligt, Har ferfaren yttrat ett ord, som kunde gifwa turinerkabinettes hopp om, att den kutholska werldens hufwudstad med Svante riles medgifwande tillila kunde blifva hufmwnds flad för det stora tonungaritet, fom bildat fig på andra sidan Alperna. Asla wåra gaudlingar, alla wara förklaringar gå tvärtom ut på att tonstatera den fasta och oryggliga wilja, att bidchsila pafwen wid besittningen af den del af hans stater, fom wår fanas nårwaro har bes warat ät honom. Derpå heter det, att kejsaren är af samma asigt, och att han, derest påfwen will gå in på det i den tejserliga strifwelsen antydda arrangemang, icke blott skall söta ffafe fa honom detta garanteradt af undertecknarna of Wienertraktaten, utan att han också hos de katholska malterna will utwerka, att päfwen ere häller en civillista, hwartill Frankrike will bi draga med 3 miillioner. Påäfwen Har sjelf för fort tid sedan sagt att den weridsliga makten, huru nödwändig den än mar för honom ej är dogma. Will hon derföre framhärda i sin obes wellighet, fer kejsaren fig twungen föta en ans nan lösning. Ett annat aktstycke är Lavalettes swar af den 28 Juli som bestämmer grundwalen för den fransta lösningen, sälunda: 1) Upprätthällandet af nuwarande status quo, sålunda, att 3 talien i anseende till Frankrike förbinder sig, att respektera det område, päfwen nu innehar, hwilket, i fall pafwen få önskar, stall garantes ras af Wienerfongressmakterna; 2) öfwertagandet till största delen af den romerska fratsjluls den, om ide helt och hållet; 3) en ciwillista för RARE — — —