Helsingborgs-Posten – 24 september 1862, sida 2

Article Image
— — — — Utlandet. Jtalien. Prins Napoleon med gemål wäntas till Turin i morgon. — J Rcapel, hwareft rvöfvarema sendet tagit öfwerhanden — berättas bland annat, att Trijtany skall hafwa uppståätt från det döda och husera på nytt oc skall belagringstillståndet fortfara. Om Garibaldis befinnande heter det i en Wienerkorrespondent till Köln. Zeit.7 att far ran för amputation nu är aflägsnad, men att fur ven lärer blifwa mycket långwarig. Han önskar helst wara ensam, fastän han ej wägrar emotz taga de manga framlingar som besöka honom, Hos honom äro hans fon Menotti, dottren Te resina Cenzio, dennes man, deras lille fon oh ett par af hans officerare. Mot regeringens framställning af de sista händelserna har Nea pel nedlagt en indirelt protest den 7 Sept. års dagen af Garibaldis intåg genom att tillställa honom följande adress fom räfnar många tusen underskrifter: General! det är i dag twå år sedan Neapel fåg bourbonnernas tyranxi störta tillsammans, twå år sedan du, själen i och tes daren för ett titanskt företagande först utmwedlade den nationala enhetens banner och ensamt drog in i staden under ett helt folls lifliga jubel. Wi skulle kränka den heligaste af alla menfeliz ga känslor, tacksamheten, derest wi förblefwo ftums ma och känslolösa mid Sin olycka och läto dagen gå förbi utan att påatta den. ädle fånge! Reapel sänder fördenskull idag dig fin helsning. Hwilfa skiften än skola tima, skola mi aldrig fränkänna dig den hedren att hafwa gjort oss till Jtalienare och att hafwa gjort dig minneswärd Portugal. J Braga skall hafwa uisrutit ett militär myteri. Amerika. Jimes har följande depesch från Newyork af d. 6 sept.: Unionsharens nederlag mid Bulls Run och Eontreville är fullständigt. De konfedererade hafwa eröfrat en mängd amuniz tion, förad oc artilleri. Unionstrupperna under general Pope hafwa förskansat fig på höjder na wid Arlington för att förswara Wafhington. Alexandrien är full af döda och döende. De konfedererade äro herrar öfwer de walplatser, hwarejt den sista striden egt rum. Man har

24 september 1862, sida 2

Thumbnail