äckte hwarje föremål fom kunnat töja att man var på ett fartyg, rifa guirlander woro kastade rån ena ändan af salongen till den andra, mu: iffåren war placerad i ett flags boskå och allt trålade i nästan felik glans. Efter några dans er, under hwilka man hade funnit det gläns janne hwita däcket täfla med det bästa falongås golf, inbjöds man att stiga ned på batteriet, der em dejenner med utfölta rätter mar serverad och de norska gästerna flitigt gjorde befants skap med och beundrade den engelska loktonstens nästerstycken, pastejer i alla möjliga former och med allt möjligt flags innehåll. Dansen blef ej länge aforuten, utan fortfattes i en mycket lifwad och munter stämning fl. 35, då salut från fästningen od) korvetten ÅCllida gaf tillkänna att den kongl. familjen stigit i en bät. J en hast blef den åt land wända sidan of fregatten dekorerad på ett fött fom ej gaf efter för falongens glans; i det att de eleganta damerna på officerarnes uppmaning ställde fig utmed fregattens sida för att till den bortfar rande konungafamiljen wifta en helsning. Der jemte mannade matroserna rå i fina hwita trös jer och från toppar och rår nedkastade de öfwer den kungliga familjen en stor del af de blomsterbnketter med hwilka riggen mar sirad. Det måfte ha warit en serdeles wadler syn, och från kungabäten hördes mer än ett thant vou till skeppschefen fom stod i akterwanten. Samtliga båtar, giggar och slupar, såwäl från Emerald fom från de öfriga engelfta fartygen Hade emels iertid fullt bemannade oh hwardera under en löjtnants befäl, lagt ut i hai och till parad från palatsbryggan till Vanadis. Alltsom fungabår ten gred fram följde de engelska båtarne efter och bildade en alltjemt tillwexande eftort fom flutligen bestod af omkring 30 stora båtar. Engelska amiralen följde tätt efter konungens båt. Efter den dånande salut, fom härpå följde, fortsattes balen liksom förut under den gladaste stamning tills fl. framåt 7 medan de engelska märdarne woro outtömliga att bjuda glace och andra förs fristningar åt fitt talrika sällskap. Ide desto mindre präktig war den derefter följande balen ombord på engelska amiralskeppet Revegne, dit flere Emeralds gäster fördes med fartygets båtar och der alltsedan kl. 3 e. m. hade infunnit sig gäster från land, så att deras antal sluttigen uppgid till sannolitt 600. Amiral steppet, hwilket är en twådäckare med upphöjdt akterdäck erbjöd icke så godt rum åt de dansande som det öppna fregattdäcket, och det war icke utan att det något trångt i den med blommor, grönt och kulörta lyktor präktigt utstyrda salongen. Anordningarne woro här naturligtwis om möj ligt ännu mera lysande. Bland gåjterna syntes statsrädets ledamöter, högsta domftolen, de högre militära och stadens myndigheter, största delen af regementsofficerarne samt alla i Kristiania warande sjöofficerare. Dansen fortgick oafbrutet till fl. 11, od) den rika supän, fom serverades på första dädet, wållade ej något afbrott deri, enär sällskapet begaf fig gruppwis dit för att njuta def herrligheter. — Eullhinder. I Södertelje Tidning frifz wes den 20 Eept.: En skeppare H. Berg, fom mande från Holstein med slupen Catharina Mas ria, liggande wid Saltsjötorget härssädes, hade inbjudit allmänheten mot kontant betalning på lybst stinka, metwärst, smör, aptitost m. m. Jngenting kunde wara naturligare ån att folk från alla kanter styndade dit för att förse sitt wisthus med litet af hwarje, i synnerhet fom Berg lofwat att äfwen sälja i minut, få att den sattige också kunde köpa; men huru misslyut blef man ide, då Berg hela Lördagen förklarade att ingenting funde följas, emedan wederbörligt tills ständ från tullen i Stocholm, dit ansötan om rättighet till förfäljning i god tid blifwit inlems nad, ännu saknades. Tullen låt äfwen mänta på fig med swar. Först på Tisdagen mid nude dagstiden erhöll Berg från Flygarsons fontori Stockholm, pr telegraf, den omäntade underväts telsen, att tullstyrelsen på inga wilkor kunde med gifwa den begärda försäljningen. Berg nödgar des således med oförrättat ärende bege jig här ifrån till Stockholm och i Södertelje git man mifte om de lifsförnödenheter, med hwilka hans fartyg war lastadt. Att tullstyrelsen, hwillen såkerligen ide har något Horn i sidan hwarken till stepparen Berg eller Söderteljeboarne, här handlade i fulltomlig öfwerensstämmelse med tag, lärer ingen bestrida; men man måste på det hög: sta beklaga att i Swerige ännu existerar en lag, fom i fig innebär få mycken motsägelse som dens na, att nemligen till införet i riket tullfria waror exempelwis fläsk, fött, smor, est m. m., icke kunna få wid tullplat, såsom här, försäljas. (b. T.) o — Riksdagsmannawalet för Carlskrona TA tl Tr TT CR — — nn ———— —— —— . OOO. AWOm— —