Helsingborgs-Posten – 19 september 1862, sida 2

VZEI. Pyiten. Arthur hade genom den stränga behandling han måst tåla blifvit fullkomligt viljolös, alt han utan motstånd underkastade sig hvarje fremmandes befallning och anordning. Stillatigande följde han mr Water hem, afklädde sig och lade sig i en hård bädd, som anvisades honom i anstaltens vanliga sofrum. Nästa morgon var han ett föremål for de andra gossarnes nyfikenhet, som omringade och från alla sidor betraktade honom, men utan alt säga honom ett enda vänligt ord. De plägade göra så med hvarje nykomling och anse honom for elt offer för deras elaka lynne, hvilket genom den strange skolmastarens hårdhet beständigt blef uppretadt. På honom tordes de ej hämnas, men uttömde sin elakhet desto mera bittert mot hvarje nykomling som olyckan fört ibland dem. Länge hade de måst umbära den sornäjelsen alt plåga och skålla på en yngre, hvarföre Arthur nu tycktes vara dem ett välkommet offer. Arthur hade med de öfriga gossarne stigit upp, men vågade ej göra något bruk af de kläder han fann på stolen framfor sin usla säng. De voro ej hans egna, utan andra, som man utbytt. Forlägen blef han stående och såg med forvirrade blickar än på kläderna, än på pojkarne, som med hånande uppsyn stodo framför honom. Nå, sade slutligen en af pojkarne till honom. Du vill väl helst stå hela dagen i bara skjortan ??