Helsingborgs-Posten – 8 september 1862, sida 3

iittandet. England. Eceonomift förordar unyo em medling i den amerikansta striden. Sasom skal hwar för en med ling försökes, anförer bladet möjligheten, att födern kunde lätt inom få månader göra jig till herre öfwer situationen och fe jig i stand till att föreskrijwa fredswilkoren. Nafst efter återuppräts tandet of unionen med ett underkufwande af Eödern kunde man swårligen tänka fig en mera ödesdiger händelse än att tonfederationen stulle fira en fullständig militårisk triumf, alldenstund den oundwitliga följden deraf stulle blifwa ett kolosjalt utoredande af slafweriet. Weckotidningurna Economist Examiner och Salurday Iteview öfwerensstamma i sma omdömen om Garibaldi; de atta och fördraga mannen, men sördömma hans företag fåjom wanwettigt och olycksdigert. De tala deremot med största föratt om Ratazzi och önska att den rättskaffens Ricasoli, hwars befrändigt wisade redlighet de prisa, på nytt ma tomma till jtyret i stället för hans fmidige och twatydige efterträdare. Frankrike, Kefsarinnan Cugenie fom enligt nyaste paris sermode ftändigt deltager i konferenserna, när något migtigt av i fråga, skall så härdt hafwa gått åt inritesministeru Persigny, hwilken, säfom redan är kändt, röstar för upphafwandet of påfwens werlösliga matt, att han fann fig föranlåten gå sin wäg midt under mötet, andra bes råtteljer meddela att konserensen alls ide war föremål för de italiensta angelägenheterna. Grands guillot har upptradt i en artitel i Pays till förswar för påfwen, tatholicisimens gemensamme fader. Varis d. 4 sept. Man berättar att prins Napoleon på det entragnaste bedt kejsar Iapos leon personligen att fatta ett bestämdt bejtut i romerffa frågan; men war lejsaren fast bejluten att allt tillswidare skulle qwarsta wid det gam la. Ministerradet war endast en sjerdedels tim ma tilljtädes i går, få att man fon förmoda den italienska angelägenheten alls ide ifrägakom. ——