Helsingborgs-Posten – 25 augusti 1862, sida 2

tänka på den plan jag nu utvecklat för ers nåd. et beror nu helt och hållet på er, hvem som skall blifra lord Annesleys arfvinge.? Sir Thomas gick med stora steg upp och ned i salen, kalla svettdroppar betäckte hans panna, hans läppar voro fast sammanslutna, i hans ogon lyste en mörk eld och hans händer darrade. roch hvad skola vi göra med den verklige Arthur 2? frammumlade han plotsligen. Ab, att försäkra sig om honom kan ej blifva svirt, svarade kammartjenaren. Han är ännu ett barn; man skall snart få honom alt glömma, att han år af förnäm harkomst. Han skall snart förgäta det förflutna och vänja sig vid ett nyare förhållande. I början inspårrar man honom, skickar honom sedan bort till en aflägsen byskola. Man lemnar honom der som en John Smith, och pojken må tala hvad han vill, man skall ej tro ett ord, hvad han säger. Ers nåd kan äfven antyda alt gossen icke har alla sina sinnen i behåll, att han har allehanda inbillningar för sig och ju mer han förfaktar att han är en son till lord Annesley, desto mindre skall man tro honom. Emellanåt skall duktigt stryk hjelpa, att han desto förr lärer sig glömma, alt han slutligen kommer så långt, att han anser sitt förra lif blott som en dröm. Ers nåd kan i anseende härpå vara helt och hållet bekymmerslös.? ylen då han blifver äldre, om han då ej skulle hafva glömt — hvad då?? invände sir Thomas. vyhjar ni då ej Arthurs dödsattest?? inföll Jean. rom det oaktadt han dock skulle beskylla er för ett brott, så blifver