Helsingborgs-Posten – 22 augusti 1862, sida 3

aslagsnande från det faderliga huset, der han omgifves och bevakas af en mängd låttingar.? )och hvad skulle hans aflagsnade kunna gagna mig? frågade sir Thomas, ännu sväfvande i ovisshet om hvad hans kammartjenare menade. Nå, ers nåd, barn äro dödliga varelser,? sade kammartjenaren med ordens egendomliga betoning. Hvarfore skulle icke Arthur äfven kunna dö eller — — försvinna? Sir Thomas bleknade och ryggade ett steg tillbaka. vin hand skulle beslackas med en blodsskuld? Aldrig! utropade han med en ätbörd af fasa. yulvem talar derom, sir Thomas? Må Gud bevara oss, svarade Jean. Men om det dock hände så att gossen dog eller ansågs för död, tror ers nåd då ej, att ers nåd, såsom närmaste arfvinge till sin broders stora besillningar, skulle få vara i fred för sina fordringsegare.? Utan tvifvel, det förstås af sig sjelf, sade sir Thomas i yttersta spänning. Men jag förstår ej — du rufvar på någon plan — tala fritt ut; för f-n pina mig ej längre på sträckbänken! Hvad är det, du harisigte?? vJag skall alltså tala öppet, sir Thomas? Rent ut? 7Rent ut och utan tvekan! v-å då, ers nåd, saken är lika så enkel som lätt, hviskade kammarljenaren i sin uppmärksamme åhörarares öra. Ni förmår er herr broder att öfverlemna Arthur åt eder, på det ni må kunna insätta honom i någon uppsostringsanstalt. Naturligtvis väljer ni ej den närmaste, utan en som är 50 eller 400 mil aflägse. Om ni föreställer lord Annesley