Helsingborgs-Posten – 20 augusti 1862, sida 1

tunnor, fan emellertid fyllas från Smarta hafwets, Levantens och Nordamarikas hamnar, med tillhjelp af hwad Sstersjöländerna, och bland dessa Swerige, ha i den wägen att aflåta. Om årswexten i Spanien och Portugal är förhållandet ännu ide bekant. — Om förhållandet mellan husbönder och tjenare, hwaröfwer få många flagomål föras, yttrade nyligen statistikern Ljungberg å ett möte i Stockholm följande, som torde förtjena bes bjertas af mår lagstiftande församliug: Upps hafwandet af husagan war en gärd åt tidsans dan, hwilken nationen med nöje lemnade; men talaren ansog att denna reform ide bordt göras enstaka, ntan att, i sammanhang dermed, andra ide mindre angelägna förändringar i tjenstehjonsstadgan bordt widtagas. Anmärkte det lätt sinne, hwarmed städjeaftalet nu ofta af tjenaren behandlas, samt det ostick, som bedrifwes med orlofssedlar. Tal. ansäg att, få framt orlofss betyg ffulle bibehållas, tjenstehjonsböcker böra införas, då genom de fullständiga anteckningar, som i dem fördes, tjenaren skulle bemöda sig om godt uppförande, och någon kontroll funnes öfwer de un så wanliga, men i betygen icke alltid synliga, täta flyttningarne. Derjemte borde fiyttnings tiden wara månadtlig eller lem nas helt och hållet fri, på det att såwäl huebonden kunde blifwa i tillfälle att snart utbyta en oslicklig tjenare mot en annan, som tjenaren undgåa nödwändigheten att länge lida under en hard husbonde. — Sjöförfwarskomitinsg betänkande. Från trydet har i dessa dagar utkommit det af nämnde fomite afgifna Betänfande angående ett tidsenligt ordnande af rikets sjöförswar. Deri föreflås såsom första certens fartyg inom ven blifwande swenska flottan vanfarfres gatter, kakylerade att kosta 2 millioner rdr syket. Komiten föreslar anstaffande af 6 få dana fregatter. Widare föreslär tfomiten, att flottan skall för handelns stydd, för öfning af flottans personal m. m. ega 4 mindre ångforvetter a 590,000 rdr, samt för hastiga trupptransporter m. m. 4 jernångforvetr ter a 225,000 rdr. J afscende å ffärgårdör förswaret anser fomiten de bewärade roddfar: tygen ide numera tidsenliga utan böra ersättas af andra lämpligare fartyg, börande dessa bestå dels af s. t. flytande batterier, jerns klädda och affedda att sinttas med ångkraft, och dels af mindre kanonångslupar. Den föreflagna materielens totalwärde upptages till 21,260,0000 rdr. Under den of komitön ifrägasatta öfrvers gångsperioden från 1564 till 1872 slulle dock endast erfordras 11,570,00) rdr. Komitin bes räfnar att något öfwer 2 mill. äro för ändar malet redan att tillgå, få att ett årligt anslag af I mill. erfordras. Till årligt underhåll bes räknas 734441 rdr och till öfning 700,000 rdr. Någon minskning i i flottans officerkår föresläs. Den asigt uttalas att jerusortugen böra byggas å enskilda werlstäder. J afscende å Carlsfrona förklarar komitön någon twekan ej funna uppstå om Carlskrona stations bibehållande såsom swenska flottans hufwudetablissement. — Ordeunsdekorationer. Den II dis har professorn i filosofi wid univerfiteret i Chriftias nia och bibliothekarien hos H. Wet konungen af Swerge och Norge J. Weljawen blifwit utnämnd till riddare Dannebrogen. — Rikodaasmannawal. Från Södertelge berättar S. T. den 16 Aug.: Wid det förlits ne Mandag inför magistraten å NRådhufet Hållna allmänna sammanträde waldes, genom oms röstning, till riksdagsman för staden mid inftundande riksmöte representanten för Strengnäs stad häradshöfdingen R. Carlin, hwilken förut förtlarat fig willig emottaga ifräågawarande uppdrag; röster tillföllo äfwen borgmästaren Yovin i Sala och häradshöfding Isberg i MNorrtelge. Borgarestäåndet wid 1862 ärs riksdag. Churu kännedom om riksdagsmannawalens ut gång i några städer ännu saknas, meddela wi, här, enligt hittills tillgängliga underrättelser förteckning öfwer walen till borgareståndet, Hwilfa sålunda utfallit: