Fredrik den store och Nattrocken. IIistorisk Novolette af ÅL. MUHLBACH. (Öfversättning för Ilelsiugborgshosten) (Forts. fr. ur 90.) Nå,? frågade dArgens, störtande emot dem, nå, har ni sett honom Laura? Har ni talat, mylord? J)ag har gjort det,? sade lorden allvarsamt. Jag har gilvit er milt ord och jag har hållit det 2? Men Laura gråter! Laura år dodsblek, hon darrar. Huru, madame, konungen har alltså forolampat er, sedan han redan visste, alt ni var min gemål? Ja sade hon full af smärta, ?konungen har förolämpat mig, han har vanärat mig! Markisen fattade häftigt hennes hand. Madame,? sade han, jag skall tvinga konungen all åter godtgara forolämpningen. Tala tu, beratta mig alll!? Och stammande, ofta afbruten af små smyftningar och tårar, berättade honom Laura sitt möle med konungen, och upprepade de ord som han sagt henne.? Markisen hade i början afhört henne, utan att draga andan och haus ansigte hade dar