widrör Sweriges tyrkliga förhållanden, och drifwer Abbe Cognat, bland annat, den satsen att reformationen blifwit genom list och wåld införd i Swerge och blott såsom ett medel att be främja politiffa ändamål, och påstår han att al: la wår reformations historiskrifware gjort sig skyldiga till orättwisa och partisinne etc. Rec. i Wätktaren uttalar den förhoppning, att Cognats skrift snart skall blifwa i det land, den utfommit, bemött få fom den förtjenar. Denna förhoppning, säger Upf. Poft torde fanffe wara något för mycket sangvinist och frå: gar : Skulle det då ej wara lämpligt och utan allt för stora swårigheter låta fig göra att för ffaffa plats i en fransk tidning åt en öfmers sättning af Wäftarens allwarsamma och grunds liga kritik af Cognats ffrjft 2 — Den present, fom de unga ryffa ftors furstarne, fåfom ett wedermäle af deras belis tenhet med den representation af operan Trus baduren de å Helsingfors teater öfwerwarit, låtit tillställa fru Charlotte Strandberg bestär uti ett armband af guld med insartave perlor och briljanter. — Wid folkskoleläraremötet i Götheborg har till swar på: Första frågan: IF bwad mån kan åfeåds ningsunderwisning i folkskolan införas? Mötet utitryckte den åsigt, att det för folkffolan wore af största wigt att i den mån sådant fan äftadfowmag, åskådningsunderwisningsmateriel anskaffas. Andra frågan: Huru och i hwad mån kan folkskolan bidraga till knuskap i jordbruk trädgärdsskötsel och (sednare tillagot) ffogs: odling? afswarades på följande sålt: Moötet anser högit önskligt, an till hwarje fast skola på landet måtte anslås minst 2 tunnland jord för beredande åt barnen af underwisning och öfning i trädgårdsskörsel oh om få låmrps ligt finnes, någon handledning i jordbrufets och skogsedlingens allmännaste grunder, samt för beredande åt läraren af en nyttig sysselfätming och någon förbåttring i inkomster, samt till en nppmuntran för barnen. På fjerde frågan: Hur bör underwisning wid folkskolan bedrifwas uti christendomen? förklarade församlingen, att den anser Linds bloms katefes ide ändamålsenlig såsom unders wisningsbok i kristendom. J afseende på tionde frågan: Swilka för: ändringar i folkskolewäsendets nuwarande organisation äro att önska: a) i afseende å småskolan, b) d:o den egentliga folkskolan vc) t) den högre folkskolan? antogs följande sammanjemkningsförslag: Mötet förklarade, att då 1842 ärs skolstadga med deri år 1853 in: förda förändringar och Ytterligare stadganden, att skoldistriften bestämmas ide efter socknar us tan efter folkmängd, år den grund hwarpå wår swenska folkskola bör utwecklas, anser mötet den förändring i skolornas nuwarande organisation alt der s. k. småskoler behöfwas, dessa böra wara ett underlag för egentliga folkskolan och der s. k. högre fsolkskolor organiseras, dessa bör ra wara en fortsättning af den förra så att dessa tre flag af skolor sänas i ett organiskt sammanhang med hwarandra, icke bredwid us tan i ordning efter hwarandra, och att lärarne i follskolan må utan akademisk bildning ega bes fordringsrätt i den högre. Om statens förhåls laden till småskolan och den högreskolan ans fer mötet fig ej böra yttra fig —— nm — — oo