Helsingborgs-Posten – 25 juli 1862, sida 2

Hit, La Pierre. Der stig upp på det bardet och luta dig intill den väggen, sedan sträck ut dina armar så skall jag ge dig bilden, du skall föreställa en krok.? ÅJag en krok, herre?? skrek La Pierre och drog sig tillbaka. vvet ni, herr markis, all ni förolämpar miz? Tycker ni alt det passar sig för en filosof, som ni är, att betrakta menniskorna som ting och all så ovärdigt bemöta en tjenare som är en fri menniska, all ni vill förvandla honom till en krok ?? Nå, skrek markisen, hvarfoöre skulle jag också icke det? Man ser ju att du har en spik i hufvudet, en spik stor nog för att hanga hela ditt lilla förstånd upp derpå, elt spik som framsticker i pannan på dig såsom ett stort horn.? Hvad herre? ropade La Pierre blek af raseri, vill ni dermed säga att jag är en oxe? Eller vill ni ännu mera försmäda mig, i det att ni säger alt jag har horn? Det är honom icke nog att med sina skymford nedsätta mig, utan han vill äfven nedsvärta min hustra, min hederliga oförvitliga hustro, man vill sticka afundsjukans tagg i mitt hjerta! Ack, hjertat vill brista, det —9 Hantystnade och hans röst bortdog i suckar. Men La Pierre,? sade markisen med vänlig röst, jag tänkte icke alls på alt förolampa din hustru, jag har ej heller sagt nägot som bör tydas så.? Ser ni,? ropade La Pierre, vnu vill ni slutligen disputera med mig om hvad ni sagt : eller icke sagt, och förstår så att vända det ; att det till slut blir jag som är den felaklige. Ack, herr markis, ni har bestämdt i er vrede begält en obetänksamhet och nu