ao dddf c— — mer allvar än förut; ty tro ej att jag är så narraklig och löser fullmakten; bälte kan jag använda mina penningar. Ja det kunde jag nog tro, menad mamsell Zellerman. Nu drog Richard ett lätlande andeag, i det han sade: Gudskelof! Men huru kunde du tro, Richard, u som så väl känner pappas grundsatser, t han skulle begagna sig af deuna fullmakt frägade Theophil. Det samma jag säger, menade Årid. Nu öppnade Adelgunda läpparne, nn tillslöt dem straxt igen. Hvad ville du säga, minaslicka 2 ågade med omhet hennes sar. )ÄÅr det något ondt uti?? frågad hon blygt, att mottaga en tilel som man j gjort tjenst för ?? Nej visst icke,? svarade kaptener, idet har mången bättre karl än jag gjort — men en hvar har sina ideer och dem följe man: äfven i sina handlingar.? Men jag tror att morfars ideer ro de rätta,? svarade naivt flickan. Sjernskold lade sin hand smekade på hennes hufvud. Godt om memiskor i allmänhet hat morfars ideer, så tror jag alt verlden skulle hafva ett annat utseende.? Emellertid serverade Elva saft, thå, bigaråer och klarbär. Henriette stal sig ifrån oss,? inföll fru Dora. ?Hon ville ändtligen gå hem till Björkudden på en liten stund, upplyste Theophil Hon kommer straxt tillbaka.?