Helsingborgs-Posten – 16 juli 1862, sida 1

bunno äfwen töllräcklig utweckling före wintrens inbrol:, få att frost och snö ide derpå haft menligt inflytande. Win:ren, omwerlande med regn och snö I förening med lindrig frost, föres tedde inga för jordbruket owanliga händelser men stark nederbörd under början af wåren wållade, att wårarbetet på sidländare fält sent fom till werkställighet. Beredningen i öfrigt af jorden för wårutfädet försiggick deremot i rätt tid utan afbrott. Utsädet uppkom efter hand lält och wackert samt wisade ett lofwande utseende, hwilkst oc i allmänhet sedan bibehållit fig oaktadt den torka i förening med köld och bläst, som rådde under sednare delen af Maj oc början af Juni, samt den regniga wmwådertef, fom un Der de s dnare trenne weckorna nåra dagligen herskat äfwen i förening med föld och bläsä. De under tiden för rågens blomning inträffade slagregn hafwa ide warit gynnsamma för ar: bildningen af rågen, som derföre efter all fans nelikher warder på många ställen ojemnt mas tad; och från Herrestads samt Ljunåts härader belägne i traften af Ystads stad, klagas, att brand, doc ej allmänt, förekommit på höfthves tet. Jnom Luggude härad hafwa odlonborrars ne der och bwar wisat sig samt gjort skada, dock äåuu ide af någon sardeles betydenhet å sadesfäh en. Med anledning häraf fan wintersädet Råg och Hwete antagas lemna medelmåttig skörd och detsamma år jemwäl allmänna omdömet om wårsådet, Korn Hafre, utom i Orie, Skyts och Wemmenhögs härader. der wärsådet för nårs warande wisar sig öfwer medelmåttan, samt inom Färs och Frosta härader, der kornet res dan på flera stållen börjat gulna af kölden och den starka nederbörden. Raps, der den edlas, är i allmänhet tunn och inom förra delen af lånet, der den mest fö refommer, befanns mask i fröhylforna, dock ick till någon betydlig mängd. ; Den falla, blåfiga och regniga wäderleker nuder Maj och Juni samt denna månad har icke warn gyunsam för klöfwern, fom deraf hämmals i sin wert. Afkastningen af ärets för: ita skörd deraf fon ide skattas högre än medel. måttig, men högt ringa del af denna foderwer! har hiltills kunnat inbergas, och det år Wrjöre omöjligt på förhand bedöma, hwad deraj fan blifwa, Den naturliga ängen uppgifwes deremot inom Hela lånet lemna båttre affafts ning. utom i Ljunits och Herrestads härader inom hwilka blow medelmånig skörd derå pås räknas. Potäterne äro öfweralli lofwande, likasom öfs rige rofrufter, och lin odlas endast föga. Bohwete, hwilfet odlas hufwudsafligen i Färs och Frosta bärader, har ej kunnat komma fig före under den falla wäderleken. Om ide förändring i wäderleken snart ins träffar. funna de förhoppningar, man ännu gör sig om en åtminstone medelmåttig skörd, blifwa om tutet. — Kommgens befth:des i Blekinge Län till statskontoret afgifna första ärsmärtberättelje är af följande lydelse: Wäderleken sistlidet års höst war serdeles tjenlig för sawäl jordens beredning, som utsädet; hwadan ej obetydligt hwete och råg utfåddes. Nowembder och December månader medförde blid wäderlek, men under derpaföljande Januare, Fes bruari och Mars månader war kölden skarp, få att jorden erhöll tillräcklig käle samt genom fnös betäckning mot barfroft. Uti April och Maj månader har omwexling af regn och wärme egt rum, sa att wårarbetet utan hinder af mäders leken försiggatt. Under Juni månad har dere emot ymnigt regn förhindrat der a artisiciel äng redan fullwuxna gräscts aftagande samt den fal la luften warit menlig för få wäl wårsädeus, som rotfrukternas framåtskridande. Hwetet och hösträgen hafswa wål tagit någon stada genom det på sednare tiden fallna regnet, men anses, det oattadt, om ej missgynnande mä derlek inträffar, komma att gifwa god skörd. — Warråg, korn, hafre, blandsad, ärter, wider bör nor, potäter, fodermorötter och rofwor synas wackra, men yttrande on afkastningen fan ännu ide meddelas. Äfwen på kornet och potäterne har det myckna regnet å sidländtare ställen inwerkat menligt. — Om afkastningen äf lin och hampa kan yttrande icke eller nu meddelas. — Gräswäxten anses lemna rit afkastning, synuerligast å artificiel äng. — Betet är godt.