Helsingborgs-Posten – 14 juli 1862, sida 2

I hemmet arbetar ännu den döfstumma Antonia, och vid hennes sida uppblomstrar en sextonårig ros, den unga etheriska Elva, som vid vårens början tillika med Adelgunda, elt år yngre, har för församlingens unge kyrkoherde beredt sig till första nattvardsgången. Baron Stjernsköld har vunnit sitt önskningsmål: Astrid och Carlsro; i detta sedpare täcka ställe har han placerat sina 10,000 rår, som lyckligt räddades undan den hotande konkursen. Han har, oaktadt det motstånd som mött honom från general Ehrenflykts sida, såsom sin dotter öppet erkänt Adelgunda, som tillber sin far och vistas uti hans hus. Gist för halfannat år sedan, har han åfven den glädjen att se en tre månader gammal son småle vid sin makas bröst; men det oaktadt är hon för Adelgunda den ömmaste mor. Theophil, pastor i Thorsberga församling, som han på det samvetsgrannaste vårdar, har under förliden Februari månad blifvit sammanvigd med den enda han någonsin älskat. Mamsell Zellerman hyrer af grefvinnan Nordenheim rummen på Ågnved, och forisar att vara en rådgifvarinna, ett allt i allom för dem som behofva henne. Ilon borjar na sorlika sig med sin pastors gifte, ty hon inser alt han, åt hvilket håll han än vändt sig, ej kunnat finna en sigs mer hängifvet älskande maka. Henriette och mamsell Zellerman täfla i vården och omsorgen af flickskolan, hvilken äfven Engenie Nordenheim fortfarande omfattar med synbart intresse. i Gresvinnan Nordenheim bor qvar på Hjelmsälra, hushållande för sin son, som beslutat