till att bryta af fig fin wackra hals; huru måns I ga förkylningssjukdomar krinolinerna förorsaka, derigenom att de i winterkölden aflägsna dar mernas ofta otillräckliga kläder från kroppen är vo naturligtwis oräkneliga, men läkarna äro ense om att antalet är legio. Lejsarinnan Eugeni gjorde under fin sommar sejour i Compiegne ett försök på en statstud mot krinolinen genom att sjelf skilja den från sin toilette och invitera hofwets damer ut till jig lutan krinoliner, men fwar djeftvulreges rar fin tid, och krinolinernas tid war ide sluf den gången. Så snart hofdamerna kommo tills baka till Paris fick krinolinen dem åter i sitt wåld, ja, sjelfwa kejsarinnan är ännu i dag oms gifwen af krinolinens trollkrets. Ä Men hwad rart war då med denna drägt, fom sälunda kunde bewara sitt herrawälde df wer damerna? — spörjer ni. Ja, det får ni fråga wår tids damer. Det enda jag wet, Är, att den förhjelper damerna till att intaga en oproportionelt stor plats i denna werlden. När en herre kommer att fitta mellan 2 dar mer på Teatern, så sträcka fig krinolinerna tillsammans öfwer knäna på honom, och går han med en under hwardera armen få förswinner nedre delen of honom helt och hället, få att det fer ut fom om det war endast öfra delen af en afffuren menniska de bära emellan fig. or Att ledsaga en dame med en stor och styf krinoline är ide lätt. Bjuder man henne fin arm, måste man antingen gå före eller bakefter henne eller böja fig få till sidan, att man ut sättes för att blifwa sned. Gör man ingendera des len trycker man krinolinen ut på ena sidan och densamma lyftes högt ifrån jorden, och det tar fig ide bra ut ifynnerhet när man promenerar uppe på baftionerna. Karrikatyrtecknare lemna hela album fulla of frinolinolyctor, den ena mera tragikomisk än den andra. Jag will endast lemna en enda ipenns ritning; den passerade juft i går. Det war mycket blåsigt, en dame git öfwer Kongens Nytorg. Hon hade winden emot fig och krinolinen flöt fig derföre tätt intill hennes fötter, under det att den baftill stod få långt ut och högt uppåt fom möjligt. Twå hundar, som lette ta fatt, lupo just då omkring häften och då den förste hunden kom bakom damen, sick han det infallet pröfwa ett lopp med hins der, genom att smyga in under den öppna fris nolinen. Jn fom han utan swårighet, och få hans kamrat äfven, men ut — det git ide få lätt. Ett ögonblick derefter hörde man en fruts tanswärd jämmerterzet — en förtwiflad dame alt och twå tjutande obligata hunddiskanter, och på samma gång såg man damen liggande på lnä, med upplyftadt hufwud röra fig framåt, lifasom dragen af en osynlig matt. Bäda hun darna hade stuckit fina hufwuden in mellan fri: nolinringarna och defunno sig nu derinne i mör kret, fom i ett tillstängdt fängelse, nära deran. att qwäljas af de om halsen tryckande fjädrar na. En omständlig bestrifning om deras och damens befrielse kan jag icke lemna. Alla wi tillstädeewarande herrar måste, i trots af wår ridderliga benägenhet att hjelpa den förolydande, wånda ryggen till och öfwerlemna åt ett par framilande fiskaremadamer, att framdraga hun darna ur deras snara, samt tilldela dem mwälförtjent tillrättawisning för deras indiskretion. —— 2— — AAA—— — — 2— EK — —