Jag ämnar ej höra dem — jag låser in mig i sängkammaren, der hör jag dem ej.? Hu, hvad det stormar! utropade llenriette och såg åt fönstret. ?lHär kommer en suflettvagn.? Det är väl någon som kommer för att bese sakerna. Stjernsköld steg upp och gick ut, under det att Henriette drog sig tillbaka i sangkammaren. ?De djeflarne!? utropade konsuln. Plivilka menar du ?? Kreditorerna, som ha gått oeh siskaliserat här i hvar vrå, eljest kunde vi nog försett oss något mer. De lade ju genast seqvester på allt hvad här var.? )Men du har ju svurit? ?Svurit! hvad betyder det? Tror du vår Herre frågar efter sådana bagateller som en ed ?? Vid dessa ord kände likväl konsulinnan en rysning genombäfva sin inre varelse. Jag var klok som genast gaf Henriette mina nipper, så snart du beslöt inlemna din cessionsansökan.? Men hvem fan var det som kom? inföll konsuln. Henriettel ropade konsulinnan; denna inkom. Mitt hjerta lilla, bed Anne Sophie tända lampan.? Men i stället för att gå efter Anne Sophie tände Henriette den sjelf. Nu hördes steg i förmaket och kapten Liljefelt åtföljd af Stjernsköld inträdde. Konsulinnan försökte uppstiga, men utbristande i sin vanliga konvulsiviska gråt, sjönk hon tillbaka i soffan, under det hennes man stod som fastborrad på ett ställe.