ÅUnder mina wandringar wille jag äfwen be jöfa Kexholms stad. Det war föndag då jag lände dit, och jag gick genast i kyrkan; men ett sådant under fom der har jag wäl knappaft förr sett, och föga tan jag ens bejfrifwa det för ans dra. Eälljam war qwinnfolkets drägt. Den bestood helt och hallet af hwitt sars. Ett af tenn giuteet diadem (kraus eller band) war på deras hufwuden, oh å diademet stora taggar. Håret wor rundklippt, liksom karlfolk det har. På bröstet mar ett stort silfwerspänne. Bakut från hufwudet hängde ett ftort hwitt dok svaate). Kjolen war kort och på midten af den lyste en tågra tunt bred, röd bard. J andra fyrköänfar ater fanns qwinnfolk i helt swart sars; dem jade man wara långtifrån. Flickorna hade på hufwudet en halfmane (snarlik en loka) ommedlad med band samt fastgjord wid håret; en fil kestofs hängde ner ifrån bandet. Äfwen deras hår war afklippt och hufwudbetäckning saknades. Kriug medjan hade de ett skärp, hwarwid hängs de knif med fin slida, perlor, nalbössa och penningpung, alla på famma fida. — Qwinno-emancipationens fortgång i Amerika. J staden Oscalossa i norduneris kanska staten Joda Har ett fruntimmer wid namn mrs Nancy Smith blifwit wald till — borg: mästare. — Ett ohyngligt lefuadsyrke. J Berlin har en wiss twetydig person wid uamn Liefeld, som under det Hindkeldey war polispresident tjenstgjorde sasom polisspion, blifwit ertappad med att tillita med en f. d. bagaremästare Hafwa drifwit sajom yrte att luta lega fig sasom falskt wittne wid domstol. Liefeld är anklagad för icke mindre än mellan 50 od 60 falska ed gångar. — Ä— —— ä E?F— —