Helsingborgs-Posten – 4 juli 1862, sida 3

varden, men höll ett skarpt och genomgell ande Skristermäl. Denna hemlighet hvilade tunzt på den alskade sonens sinne. Han visste at hans föräldrar egde rättighet till en betydiiz sornögenhet, såg dem lida både brist och förodmjukelse och var genom sin pres erliea ed förpligtad till den djupaste tystnad. Alt begagna sig af biljetten for all gifva sina föräldrar en nadegäfva af det som var egentligen deras tillhörighet, vägrade honom hans stolthet. Han hade härutinnan mången bitter kamp alt bestå, och han var ett ögonblick frestad all for deras räkning lyffa nämnde summa; men den döendes förtroende skulle då ttl någon del anas, och han lät biljetten obegagnad ligga bland siaa papper. Prosten Zellerman anade att en af den aslidne begången mörk gerning var känd af Theophil, och hviskade vid ett tillfälle i konsul Wallendorffs öra, alt dennes fars goda namn och rykte troligen hvilade i den unge prestens hand, hvilka ord förekommo den skymf som denne man ämnade bereda Liljefellska familjen.