tror det kapten II., hos hvilken Sljernsköld har sitt lilla kapital innestående, kan undvika cedera.? Men det var ju allt gjordt?? inföll Astrid med en viss rodnad. Ja, men en hans vän öfvertalade honom alt taga cessionsansökan tillbaka, och man tror att affårerna kunna rangeras så att hvar och får sitt.? I hennes klara blå ögon framlyste ett par glädjestrålar, då fru Dora yttrade: Gud vare prisad att vår stackars Richard blef rättfärdigad äfven inför menniskor. Ja, vår Herre risar och lisar? — inföll Liljeselt. Midt i våra bekymmer se vi ofta ändå någon ljus punkt.? Hvad säger pappa om grefviunan Nordenheims förslag ? frågade Astrid. Jag är tacksam för hennes anbud, men alt jag ej gerna antager detsamma.? 7O, pappa, icke är det tungt att stanna i förbindelse hos en god menniska — det kommer ju ändå alltsamman från Gud, återtog Astrid. Fadren teg. 7m det vore mamsell Carin som gjorde detta anbud — skulle pappa likväl tveka Å frågade hon. Hon och hennes gamle far äro de enda jag under min temligen långa vandring lärt känna och hos hvilka det ej synes mig hårdt att stanna i förbindelse,? svarade han efter någon tystnad. Deras omdömen hvarken om om mig eller andra grunda sig på verldens lösa prat — jag vet hvar jag har dem. Det är mig en glädje, yttrade Theophil, att omtala huru vänligt Stjernskold vid detta bedröfliga tillfälle uppför sig mot sin mor —