Helsingborgs-Posten – 23 juni 1862, sida 3

Pe Nord innehåller ett öref från Beyrut, af d. 18 maj, hwaruti meddelas att 60 christna, till största delen Armenier, som återwändt fran en pilgrimsfärd till sSevufaten blefwo öfroerfallna fyra mil från Damass us af en mängd Druser och Beduiner. De christna satte sig till kraftigt motwärn, men blefwo ssutligen öfmermannade. Twenne dödades, tolf sarades, under det att de öfriga togo till fiytten. Amerika. Wafhington National Jntelligencer berättar, att brigadgeneralen Shepley har blifwit utnämnd till militärtommendant i Rew-Drleans i st. f. general Butler. Den förut meddelade telegra sdepesch från News yort att anionstrupperna ango förlorat 7000 man utanför Richmond, har berott på ett mips tag, i det nemligen inderråttel ljen går ut på att A i slaget d. 31 maj och d 1 juni hafwa förlorat 7000 man i ft. f sasom sörut tidigare uppgifwits, 3000 man. Oe fonfedererade pasta, att segren warit deras. De konfedererade hafwa utrymt Fort Wright . — Angående sjötraffningen wid Memphis Meddes las, att de fonfedererades flotta olef örstörd, med undantag of ett enda Hepp. — SN verpool berättas, att general Pore i stå 30 eng. mil från Korinth, tiufan 10,900 man af general Beamegards arme, Mn lärer wara alldeles desorganiserad. Uuionss ministeriet har beslutat bygganset af 15 nya kanonbatar. — Jtalien. Den helige fadren har un blifwit modig som ett lejon, efter att hafwa funnit sa ma: ga frage na far, och det heter nu, att han ide, så jom förs ut warit bestamdt, will aflägsna louung Frans och grefwen af Trapani från Nom. Telcgra im n: e r. London d. 19 Juni. J öfwerhuset afgaf grefwe Russell en förtlaring öfwer den förebraelsen, fom a fransta sidan war rittad mot Cnas lano, att de hade lemnat Frankrike i slicket i det ögondlick då det blifwit nödwandigt uppfylla den mexifanska öfwerenstoum telsen. Man hade sagt att England och Spanien hade dragit fig tilisas ka och lemnat Fransmännen, då det gälde att öfwerwinna swarigheter. Dett tta är ett misförstand. Frantrike bejiöt att sanda för stärtningar tiil Mexito. Detta beslut war icke betingadt af Englands hallning. Eft er den urf sprungliga tons ventionen skulle Spanien sända 300 0, Frankrile 2,500 och England endast eu eskader. vitwäl fmee Cdliö 7,000 marinsoldater, hwilka sedan drago sig tillbata, emedan ej fara war för en omedelbar konflikt med mexitanarua. Cugs land hade aldrig tänkt att sända sandtt:upper, derföre kunde ej heller fraga wara om att de hade brutit mot konventionen. vord Malmesburg war glad öfwer att höra d denna för klaring, enär saken wäckt betäntligheter i England och stämningen i Frankrike war upphetsad emot En ge land. vunsfell tillade att den engelsta acfands ten i Mexiko, Wyke, ide hade resi till Åewyork och ide tagit parti med mexikanarna mot Srvant vite. London d. 30. J öfwerhusets möte, i gär, meddelade Russel, att emellan eng. gefandten i Merxito och kommodore Dunlon å oa nan fort