Helsingborgs-Posten – 18 juni 1862, sida 2

ska studentmöten. Denna sträfwans ledare war Carl Ploug. Sedan stiftades Det ffandinavis fra samfundet i Upsala och Köpenhamn, fom blef förbjudet, men uppjtod igen i förändrad form od) werlade genom föredrag. Det andra sindentmötet i lkerdarun 1845 hade betydlig del uti att Daumark jedan, r 1848, fann ett listigt deltagande i br ödrarilena. Wir dare uttom en noroif: tidi strift för philolosi, ni gifwen i stöpenhamn. 3 förbindelse hurmed sta utsk iliga prattisia möten; men utom sadana frans di inarissa sammanlomjiter framträder det jaltum, att ej i nugot of oc nordifka rikena gallas törs re sammanlomster, i ett eller annat ändamol, utan att tanten. pu den nordista enheten uppens barar sig. : lwöte af historiker och forats man satnas ännu. — Åwerser man hela dens Ha utweckling finner man betydliga framsteg. Talaren ansag det lur ligt, att den politiska frus gan ide war stäld i spetjen: först efter en ande lig inwertes förening siulle en dynastisk unna fötert besta. Widare yttrade talaren sig ang ende wertsamheten i denna inwertes förening. — G. Ploug delade Hammerichafigt, att mas criel och politifö förvindetfe envajt kunde blif vå wa rattig under sorfsättni ng af andlig och ir vertes fördindetse, men ansag att utan den förs sta war ide den fifta betryggad. Han frame stallde de liner fom mötte, ocnom postförbi delse och vaäla utmtstag, i den litterära fördinz delsen, och talade om det wäsentliga hinder för tullgemenskapen, fom ligger i Norges stattesostem. Widare att i d den potitisla förbindelsen wi wal fatt en metlanritslag wid domars wertita llande: men att den nordiska enhetstanten ide tan endast Har med utuöjas. San önsiade att wi olott hade en fö rening af den löfaste form — i forjwarsförbundet. Han antog Swenskar och Horrmän kanske fönls le inwånda, att salänge fördindelsen med tyska förbundet bestur är ett förbund ej möjligt, ty de wille icke indlandas i de tyska stridigbeterna. San medgaf det ratta häruti, men framhörl det swara uti Hotsteins afsöndring och hwi fa tryce tande finanjiella följder det skulle medföra. Huan trodde ac om ett förswarsförvand frulle gagna, skulle det blifwa snart oc ba ett sadant satt, att det endaft omfattade Danmark. 3 erefter utwecklade Lector Blomjtrand fran tvi ale vetys delsen af den fkandinaviska enhetstanlen: 65. Li. Krogh fr. Cghristiania talade om ct: — mark till Gideren; pastor Birkedal (ir. Tuen) yttrade: Danmark till Eideren, Holstein öfwer bord, ett treenigt Norden; Flor för Sleswigs införlifwar de i konnngariäct och den nordisla enheten. vector Toner fr. Ulojala för ett Dan mari Ju Eideren. Härofter funtades mötet. dag il 511 . m. i ulades de dansta del tagarna i studentmötet til afsted med de jwens flå och norssa studenter i iunverjitetsdyggna: den, wirmast bidliothelct. Efter intagandet af em sera oc sedan utjkittiga tal hallits och sanger afsiungits, afstutade redattör Ploug det 2:dra Röpenhamnita sindentmötet med ett leswe för det trefaldi da. det eniga Norden, hwarefter taget fl. 31 med sftudenttarernas fanor I sretsen satte sia i rörelje nedat RAA om. Fran ett fönfier, pu St Aunoplats, helsades D. D. Ågl. Högheter arfprinsen och csbrhfecfar och fran ett annat fönster Ö. L. Å. Åi Chriltis an till Danmart med familj pa de froenffa och norska gafterna och tllwintade dem farwåäl, hwilret befwarades med lifziga hurrarop. Kl. nuagot öfver twa gingo gäjterna ombord, och gledo utat, under o pörliga hurrarov. förjt VSeingdorg med Lundensarna, fed i utg ur d fn tenterna från Christiania oc ntligen Ghanman med Upfaliensarne. Ån toget Waldemar, utjöljdt of flera mindre limed ett ster antal damer och herrar om bord, fölide gästerra vå måg. cåMö D:Ss; sv nn 49) EN . tha bund, lydande flag ( . 112—2 )5 Å nt