de hon. att de fom gått in i domen såsom hon uttryckte jig, eller aflagt ed på mormonismen, standigt buro på fig närmast kroppen en egen flags inre bekladnad, till påminnelse om det grymma straff fom mäntade dem fom ej mos vo belåtna med Brihams gudomliga uppendas relser eller det höga rådets beslut. J denna flädnad woro hål utskurna öfwer bröst och knän hwarefter dessa delar af kroppen utsturos på 0 lyckliga fom ansågos hafwa förbrutit fig. Blott ett tecken till missnöje öfwer någon handling enz ligt rådets beslut war tillrackligt bewis på brotts lighet. Hon gladde fig öfwer, att ej sjelf har wa warit i domen; men hon hade likwal af Brigham blifwit wigd som andra hustru wid en man. Hustrurna lära sjelfwa fria för fina man; och då andra, tredje hustrun o. w. s. tages, mi ges de af Briham sjelf; den första hustrun är den mest ansedda. Efter den erfarenhet Hon haft under fitt G-åriga wistande i Utah mar hon sardeles belåten att hafwa återkommit till få derneslandet och kunde hwarken tro på eller be prisa mormonernas lära och wandel derstädes. Swad det materiella beträaffade, få war, enligt hennes mening i Deferet i detta hanseende, ej heller något få fördelaktigt; hon fade: när en främling anländer, wisas honom en bar plats att bygga på; men för öfrigt saga de helige: ar: beta och hjelp dig sjelf. Stor brist är på bygg: nadsämnen, och husen bestå af rå lera och gytts ja; till bröd begagnas hwete och afwen mais, hwiltet wanligen bakas i jerngrytor eller ett flags jernkakelugnar; stor brist år på wed i de djupa dalarna och på de ofantligt höga bergen, hwarest ej ses till någon skog. Miormonerna ftå i all: manhet i godt förhållande till Indianerua, hmwilta de förklara såsom guds uttorade, likwal få dessa sednare osta skullen för mindre wackra bragder, hwartill icke de utan mormonerna sjelfwa äro skyldiga. Detta är gummans berättelse. Wi wilja i sammanhang harmed meddela hwad som berattas och larer wara sant baträffande tillkomsten af mormonbibeln, hwilken skall mar ra författad af en andlig, wid namn Spaulding i Reusalem omkr. 1812. Denne sistnamnde has de nemligen med detta fantastista, romantista al: ster ingen annan afsigt än att dermed roa fig sjelf och fina grannar. Då sedermera Spaulding fom till Pittsdurg wisade han manujcrips tet för en tidningsredattör mid namn Patters jon, hwilten tog det till genomseende. En läng tid derefter föreslog denne sednare Spaulding att låta trycka arbetet med ett företal, hwiltet äfwen Spalding git in på. Smellertid hade en wiss Sidney Nigdon, fom war anställd som fättare på Pattersons bottryckeri och som i mors monernas sednare historia spelat en betydande roll, kopierat manuscriptet, hwarigenom Smith erhöll kånnedom om detsamma. Enligt andra mindre trowärdiga berättelser stulle Nigdon sjelf wara författare till denna bot och Smith häraf hafwa blifwit bedragen. — Wise konsul. Handlanden James Bis skop bar blifwit förordnad an wara Kongl: Swensk och Rorsk wice konsal i Looe nåra Towev i grefstapet Cornwall, under general: konsulatet i London. Stockholm.