Helsingborgs-Posten – 6 juni 1862, sida 2

Så går det till. Novell PILCRIMEN. (Forts. fr. ur 62) Tårarne afstannade, den förut på hennes kinder starka rodnaden gaf vika för en ytterlig blekhet, hela kroppen skälfde som ett asplof; mekanisk lutade hon sig sorst mot honom, men drog sig hastigt tillbaka, i dethon lät sitt hufvud neddigna mot sasskudden. yvpet är for mycket, utbrast han; rhar jag ej nog af mitt eget lidande 2? Sig sjelf ej måktig flyttade han sig nära intill henne, i det han lade hennes hufvud mot sitt bröst. Så sutio de gvarten full. nhssenriette, du känner hvad som inträffat; du inser sjelf, det hörde jag nyss, att vi genom denna upprörande tilldragelse, ätminstone för det närvarande, äro åtskilda. vhlenrik och Astrid! asbröt hon knappt hörbart. vJa, Henrik och Astrid!? upprepade han med sönderslitande ton. )om ej afund vore en låg, ja, en helvetisk, en djefvulsk känsla hade vi mycket att afundas dem. Men vi skola försoka att öfvervinna oss siellva och med undergifvenhet bära vårt öde.? Hon teg, men drog en så dof, så underlig suck. alt det i hans öron ljöd som en dödssuck.