—— — Så går det till. Novell af PILGRIMEN. (Forts. fr. nr 56) vpastorn har genom Guds underbara nåd,? svarade hon med rorelse, lyckats att skingra tviften i min själ, alt förvandla mörker till ljus — och jag star i en skuid hos er som sas aldrig kan gälda.? Det är icke mill verk — det är Herrans — det var genom hans underbara nad, som fröken nyss yttrade, men afven om vi endast varit elt redskap i hans hand — och hvad äro vi annat — att i någon mån befordra en annans väl, blir danne person oss alltid dyrbar, och till följe deraf tala vi ock gerna med densamma om vårt hjertas högsta angelägenheter.? rJag är fullt öfvertygad att ingen som maka skulle battre passa pastor Liljeselt an IHenriette Wallendorff, svarade hon medlag röst, voch jag undrar om ej min bror slutligen kom till samma öfvertygelse. Ja Gud cifve er lycka,? tillade hon med värma i det hon fattade hans hand. Han tog den och slöt den uti sin i det han sade: rproken önskar mig lycka i de många, många strider som troligen förestå mig; — det år långt till målet, måhanda hinnes det