Helsingborgs-Posten – 19 maj 1862, sida 3

Dynamometer, kopp lad mid en elektromagnet, från Chalmerska slöjdskolan. Kanon med tills behör samt jern fråm C. Ekman på Finspång. Bessemerstal från Siljansfors bruksbolag. Hrouz ton af kalksten från H. H. Wittberg i Borg hamn. Wagn fran Wegelin och Sstberg i Stod holm och Bärwin från J. N. Englander. Norrköpings Fabriksförening har till fyra wid ärskilliga of stadens sabriker anställda ars bete gifwit ett reseunderstöd af 270 rdr emi till hwardera dem tillfälle att beföfa werldåerporis tionen. J Mariestads Weckoblad läsas följande cr inringar, hwilka tywärr tunna utstrackas till mycket annat än de här påpekade artiklar: Wi minnas, heter det, att wi i ungdomen hörde att Spanjorerne, under de lyckliga dagar då de ars ligen från fina nybyggen i Amerita hemförde steppslaster med guld och silfwer, blefiwo fa tröga och owertsamma, att de alls ide tillwertade några industrialfter, utan köpte allt af utlanningen, ända till och med det minsta, t. ex. stopinnar. Men huru göra Swenskarne? Wi hafwa uns der flera ar med ledsnad fett, Huru ofantliga hovar af brefkuverter hit införstrifwits fran England, under det många mennistor i Ewe rige fwälta af brist pa arocte och genom invers ters sörfärdigande wal stolat funna förtjenat jig dagligt bröd. Widare hwilfen mångd af pöortmonnäer insläpas ide årligen från utlonz det förmodligen till hundra tusende riksdalers wärde, efterfom hwarje menniska hos oss eger en sadan; och ändock hafwa wi ej förnummit, att någon i Swerige tänker på att här aftadz tomma detta enkla fabrikat, fom har att parvätna en få säter afsättning. Och sedan — de tusentals f. k. Skmwarzwaldersur, fom i wårt tära fädernesland hota att undergrafwa all inz hemsk urfabrikation. Huru länge skola de ut klottras kring land och rike, medan det fannos lift ide stulle fojta staten många tnfen rifsdaler att höja urfabrikationen hos t. ex. den häns dige Dalsallmogen till lycklig täflan med ifragawarande utlandska fram? — Troligen stulle det icke träfwas stora påstötar af de mättige, penningkarlar och andra, för att härutiunan wäcka det af naturen lyckligt begafwade Swenz sta folket oc) bespara oss ofantliga Penningupp offringar, som nu stryta i utlänningens fida. Skarpskyttarne i Örebro hafwa warit ute på fin första fällmanöper, der de sköto armen af en skräddare. Nerikes Allehanda berättar derom: Sfarpskytteföreningen tågade bäromdagen ut till lätfssad strid. En skara under öfwerbefälbafwaren marscherade genem westertull åt Carlslund, en annan under kompanichefens befäl genom för dertull och widare genom skogen äfven till Carlås lund, der sammandrabbning skedde. Sedermera förenade fig båda härarne till gemensamma Of: ningar i skogen. Derwid inträffade en oludås händelse, fom de tillstädeswarande icke snart sko. la förgäta. En skarpskytt glömmer wig adde ning uttaga laddstocken, fom, då skottet brann af, slog mot en sten och sprang i stycken, af Dwils få iwå sedan träffade den säsom äskädare Dit komne skräddarelärlingen C. J. Eoström i armen. Ena stycket gjorde em djupt häl, dock endast i föttet, på öfwerarmen; det andra deremot knäckte benet i armen: strart nedanför armbogen. Den fårade förbands genast of en wid sädant arbete wan skarpskytt och fördes in till staden, der han wåärdades på lazarettet. Huruwida armbågsleden kan komma att framgent lida af det, som I — —— nne —— ————— — EEE