Helsingborgs-Posten – 12 maj 1862, sida 3

För all del, bad Astrid enträget, låt ej mig tillintetgora det tillämnade lisipariiei!å Min saslmö vet, inblandade sig Stjernsköld, att jag har den egenheten tycka det i allmänhet misspryda damerna alt sitta till häst, och jag smickrar mig med, att det är for alt behaga mig, som hon gör denna uppoffring, tillade hån leende, i det han fäste på henne en oändligt öm och tacksam blick. År det verkligen så ? frågade grefvinnan Nordenheim, i det hon fixerade Astrid. Denna upplyste nu sina klara ögon och med sin naturliga öppenhet sade hon: Ja, det är orsaken. Ar det ej annat hinder, så blir det lätt undanröjdt, menade generalen. Du osvertalar fröken Liljeselt att deltaga i ridten, sade grefve Rudolf O, i det han såg på Stjernskold. Roar det Astrid att deltaga i den, svarade Stjernskold, under det ett lätt moln skuggade hans panna, så har jag i ingen rältighet alt opponera mig deremot. Nej, det roar mig eje, sade Astrid med en blick som bad om miskund, och som en ynnest af er alla, utber jag mig, att förslaget utan mig må sullbordas.. Nu roar det icke heller o0ss, svarade Ehrenslykt med afgörande ton, och det är forbi med det projektet . ..jag tror dessutom att det börjar mulna... och såg ut genom fönstret, då verkligen ganska mörka moln började skocka sig på himlahvalsvet. (Forts ) — —2 —