nalsefonomi, närings, finans och politizrätt wid Upsala Univerjitet, och Ä Professorn i temi och mineralogi wid Lunds Universitet, Riddaren of Kongl. Maj:ts Mord ftjernesorden m. m., Medicine Doktorn och Fi losofie Magistern Nils Johan Berlin att wara Professor i medicinst och physiologisk kemi wid samma Universitet. Adjuntten wid Wexiö h. Clementar-Färowert Filos. Kand. Axel G. G. Törner förswarade d. 3 dis fin för silos. gradens winnande utgifz na afhandling: Simeons bref om Neftorianerz na. ÖCfwersåttning från Syriskan jemte oms mentarier (28 sid. 8:o). (v. W.) — Kongl. Sraj:t har den 28 sistl. Mars bir fallit en af profesforn m. m. C. G. Brunius gjord ansöfning att, oaktadt han innehar pre bendepastorat inom Lunds stift, få för fvsfels sällning med forskningar och förarbeten för en större konsthistoria wistas utom stiftet. — Dråp. J Carlshamns Alleh. skrifwes: Den I Maj på aftonen begicks ett dråp här i staden. Kl. emellan 10—11 fanns Navig.ftoles eleven Johan Åndersson, 21 år gammal, liggans de död pa planen utanför theaterhufet, helt nä ra sitt hem. Starka misstantar att drap blif wit beganget uppstodo genaft, och hafwa federmera gifwit anledning, att en för mer än mans lig öfwerdedighet fönd person, stoarbetaren Nils Johansjon, bufmit håltad sasom delattig i dråpet. — Med auledning af tullstyrelsens för: klaring öfwer ifrån Uddewalla tullkammare giord förfrågan rörande tullbehandlingen af pitpropå (störar, fom begagnas till stöd i de engelska stenkolsgrufworna), enligt bwilken förs klaring nämnde pitprova? böra likasom telcs grafstolpar och mindre sparrar draga en tull af 20 öre pr stycke, omtmlar Dagl. Alleh. att ända tillå denna förklaring inga föreskrifter om denna exportarlikels tullbehandling gifwits, utan har densamma wid utförseln af fomliga tull fammare belagts med 5 procent af wärdel, af andra ansetts såsom tnilfri. Göteborg8 Hans delstidning synes nu wilja taga parti for det enskilda intresse, fom skörbar winning af denna skogsförödelse, och yttrar att hon ide fan anse pitpropo fällning och utförfel wara för landet förderflig, enär det ide skall wara afwerkningen, fom wällar wåra skogars ruin, utan sörsum mad wård om återwerten. Dagi. Alleh. ertarar der: före Handelslidn., art den för någon tid sedan bade få föga förtroende till sin nu förfåktade theori om nödwändigheten att hugga ned ung: skogen, för att det skall blifwa bra med wåra stogar, eller med andra otb att man mäsle Ut: rota dem, innan man börjar wårda bem, att bon skarpt klandrade den grofwa egoisiiska snikenheten, som uppoffrar sramtiden för en ögenblicklig fördel, och framhöll wigten af at tillje, det en af wåra hufwudfsakligaste erports kållor ej må utsina, oh art de nödwändigaste wilforen för wår jords bördighet ej må förstötas, anförande såsom warnande exempel Jslands od) Greklands öde. Jsland hade fordom betyd liga barrskogar och egde, oaktadt fit nordliga läge, en talrif befolkmng, fom genom blomstrande åferbruk och boskapsskötsel befann fig i en owans ligt förmenlig materiell belågenhet. Sedan stogarne blifwit utrotade, har edlingen af de förut wanliga sådesslagen blijwit nästan omöjs lig; med undantag af kustdelarne träffas knapt ett spär till vegetation; folket, som förr utmärkte