Helsingborgs-Posten – 28 april 1862, sida 2

Så går det till. NoOvoell al PILCRIMEN. (Forts. fr. ar. 40.) Nu inträdde Astrid. ojjura ar dei grefve Nordenheini?? upbropade hon. Det är visst mycket, mycket illa; hon kastade ögonan på den sjuka. sslon yrars svarade Nordenheim med allt det lugn hvaraf han var maklig. Hon har yrat vaidsamt — eller ratiare sagdt, varit i sanningens palats? tillade han med detia konstJade teende, som man for att dolja sären i ajerlat så ofta antager. roaaniagens palats! hvad vill det säga ? frågade Astrid förvånad. vylme de Genlis, en aldre stansysk sörsatlariana, som på sin tid var mycket läst och omtyckt, har skrifvit en saga, I hvilken var elt kristallpalats, der alla, som ditt inträdde, mot sin vilja och vetskap berättade hrad bjertat innesiot; endast egaren af palatset, medelst bjely af en talisman, visste hvad han sade... Förnuftet år vår talisman, men ack, den förlorar man under feberyrseln.? Grelven talar gåtor)? svarade Astrid; men jag begår icke att få dem upplösta.? vhu dag blilva de kanske upplösta, utan alt sroken begär det.?