Helsingborgs-Posten – 23 april 1862, sida 4

ar tiklarne, öfwer ÖFader wår famt parabdeln om den för: lorade Sonen, äfwensom (Elmblad utg.) (Christus och Samaritistan, är Huhn redan känd af den Sweriges all: mänhet, fom fafthåller den Gwangeliff-Lutherffa fråndpunt: ten; och denna allmänhet skall här återfinna samma tros: warma ech lefunadsfriska framställning af Christendomens sanningar, fom hen i dessa äldre skrifter lärt att älsta. Poesiens Historia, 4 band, h. 10 Nor. I. Allmän inledning. Poefiens urtid och föpsa upprinz nelser. Orientalismens tidehwarf, eller de Oierländska folkens poesi och witterhet. — Hebreer; Hindner Perser; Araber; Chaldeer; Phenicier och Egyptier. II. Den forusenreperfta occidentalismens poesi och mit terhet: — Greferna: Juledaing; Gpiska Gyoken; Lyriska och Dramatiska Epoken; Alerandrinska och Byzantinska Epsken. III. Den forneeuropeiffa occidentalismeus poesi och wit: terhet: — Romarua; Inledning; 1. Archaismens, Knopps ningens tidehwarf; 2. Klassicismens, Fulblomstringens; 3. Barbarismens, Äftyningens. IV. Den nyseuropeiffa occidentalismens poesi och wit: terhet: — Juledning; Romantif; Allmän öfwerblick af ros mantiska poesien under medeltiden oh Nyare tiden; Pros venfalskapoesien; Norra Frankrifes poesi; SagofretfarneFraus krikes antifs imitation och moderna flassicism; dar roman: tiska andans äterwändande. Förläggaren wägar hoppas att hela den bildade Swenz ffa allmänheten med glädje skall emottaga detta nya litz teraturhistoriska werk af Författaren till Swenfa Stare och Skalder. Gn wäfentlig brist i mår litteranr är ders igenom afhjelpt; och Swenska läsare skola ej hädmefter be höfwa anlita utländska arbeten för en fullständgare och djuvare insigt i Poesiens häfder. Men icke blet för den större, bildade allmänheten skall förewarande wek blifwa en wälfommen statt: det skall, utan twifwel, såkildt gags na den studerande ungdomen wid rifets universiteer. Rå act öfweträffande Atterboms framställning af ter. Ores fiska och Romerska witterheten terde swärligen innas vå annat språk. En widtfrejdad akademisk lärare hwilken baft tillfälle läsa nu anmälta arbete i den må trycknins gen fertgått, har derom yt:rat: säsom afadensk lärobof gör det, för gamla och till en del medeltidens itterhets: historia, de un manliga utländska läroböckerna kaplett hår öfwerflödiga. Nästföregående afdelning utgöres af Atterbos Mins nen från Tyskland och Stalien, komvlett i 2 bd. Näfts följande fommer att utgoras of ESwenfta Siarech Skal der, i ny uppl., utg med begagnande of Förftarens ef terlemnade rättelser och margmalanteckningar. Om fann och falsk Teklanation. En handbok för offentliga talare, städesrelare förelafare samt hwar och en, fom mill utsäga andras eller egna tankar sannt och ffönt; särskildt lämpad till den Nude rande ungdomens tjenst. Med ett bihang om deflamas tion i fång. Af Abr. Mankell. h. 1 Ror 50 öre. Att deklamera wäl är en konst, fom de fleste tro fig besitta, men i sjelswa werket är en af de sällspordaste. Bland ersaferna härtill terde funna råknas brisien på en handledning till dess ftudium — ty deklamatiensonsten, få fem all annan, förwärfwas ide dessförntan. Tt är dens na brist, förf. of efwanstäående arbete har afhjllpt. På en gång esthetifer och musifer, har han warit ertill får: ffiltt eanad. Han har för fin handbexk ajfsett a widsträckt frets af läsare: den bör ej förbises af någon, fom i der offentliga mill nypträda fom talare eller förelänre, från predifftolen, skädebanan, sam:nanfemster rörande allmänna wärf säwäl fom inom familjen och den mera lufna fretz fen; och bokens amvändbarhet för den siuderande mgdomens tjenst är särskildt witeordad af en af Sweriges utmärktas ste skelmän, reftern wid Nya Elementarskolan i Stochelm, magisier P. ARA Siljeström. Äfskedspredikan hållen andra söndagen i Faftan 1862 i Lunds Domtyrta of E. G. Åring, 20 öre. Kyrkohandbof, hwarnti stadgas hurn Gudstjensten Swenska Församlingar skall behandlas. Med Kl. M:ts nådiga bifall af Ritets Ständer anngen wid riksdagen i Stockholat ar 1509. Sjete uppl., förändrad enligt Kal. Circuläret af der 26 Ott. 1560, 1 rör 35 öre. 5 NN La, D — D