Helsingborgs-Posten – 23 april 1862, sida 2

Ilan hade ett äkta nordiskt utseende, ljust hår, frisk förg och ett ingenting mindre än excentriskt ansigte. Han såg rask och hurlig ut, och sastan tyst och allvarsam tycktes han ej vara modlös eller nedtryckt af sin sorg. Visst tårades hans ögon när den älskvärda fru Dora gråtande slöt henne i sin famn och frågade: ?Var ej din mor bekymrad för dig.? ilon var så kort tid sjuk,? svarade Golllieb,? att hon hann ej tänka mycket; men en gång sade hon: Om jag dör blir det albid någon god menniska som forbarmar sig ofver dig, och det slog in, tillade han, kyssande sarbroderns hand. Kaptenen klappade honem på hufvudet.