Helsingborgs-Posten – 16 april 1862, sida 2

ganska godt parti för min pastor ... Men jag måste tänka på min gamle far. ..? och hon steg upp och tog afsked. Henriette,? inföll Henrik, du är mer än lofligt oförsigtig.? )Huru då ?? Fråga Astrid hvad hon tycker.? Henriette fäste sina frågande blickar på Astrid, som bibehöll tystnaden. Grannlagenheten förbjöd mig måhända att närmare yttra mig i en annans närvaro, återtog Henrik, men jag betraktar Astrid som en annan jag sjelf och som din bäste vän. Vet du Henriette,? sade han med låg men tydlig och längsam röst, att när man hör dig tala, ser dig handla, vore man frestad tro, att du, en hederlig mans fåstmo, hysle böjelse för annan.? Men nu skall jag säga dig,? svarade hon, lågande af harm, att man i allmänhet påstär, alt om ej Astrid så uppenbarligen visat sin kärlek för dig, hade du aldrig friat till till henne, och. ..? Tyst, Henrik,? afbröt Astrid, i det hon lade handen på arm, yvar du lika lugn som jag, — mitt samvete frikänner mig så fullkomligt härutinnan, alt jag icke känner minsta ansats till vrede... Nu såg hon på Henriette med sin öppna klara blick. Innan nästa morgonsol upprinner ångrar du dig. Henrielte, tänkt på hvad du säger ! utropade llenrik i det hans öga blixtrade af vrede; det är din uppbrusande sinnesstämning som lägger denna skyhöga osanning på dina läppar.? Nordenheim och hans syster inträdde. Hvar är konsulinnan?? frågade Eugenie. Charles Emil och jag resa uu genast hem