Hon öppnade det och upptog derur fyra sedlar på 100 rdr bko hvarandra. Det är från pappa! och hon tackade honom med en omsamning. Vi fingo ej veta aniedningen till mamsell Henriettes aversion för sitt namn 2? frågade mamsell Carin. PMin svägerska, — Anne Sophie är ju ej i närheten 2? — hon såg åt de å ömse sidor belågna rummen, till hvilka dörrarne stodo öppna ; min svagerska, Anne Sophies mor, hette Albertina, och hon kom i milt hus under silt första enkoär; det var intet efter min bror, — hon skulle då lara Henriette att läsa rent och hade alldeles forvända fasoner med barnet; det var ett obehörigt käxande i tid och otid, deraf följde Henriettes fördom mot detta namn, som hon fått efter min salig mor.? Nej, mamma lilla, det är ej anledningen dertll...jag vet icke sjelf hvarföre namnet är nig misshagligt.? Synbart stridde Henriette under dagens lopp mot sitt lynne, och isynnerhet bemotle hon mamsell Zellerman med den storsta uppmärksamhet. När det led fram på eftermiddagen började färgskiftningen blifva allt tätare, pupillen mindre, näsborrarne vidgas, vanligtvis hos henne förebådande tecken till något utbrott. Ar det sannt mamsell Zellerman, frågade Wallendorsfs med sarkistisk ton, var det sannt att mamsell hjelper pastor Liljefelt att sköta pastoralvärden 2? Ja; svarade hon lakoniskt. Det fortgår bra med qvinnans emancipation,? skrattade han ; vrällnu få vi se prester