Helsingborgs-Posten – 9 april 1862, sida 2

nom att landjätta fina trupper i Bera-Cruz. De officiella pariserbladen förtälja, att Spar nien helt och hallet sluter sig till Frankrike, och att det underkänt eller ämnar underkänna ges neral Prim, under det att Madriderbladen äro oense härom, i det Epoca bekräftar och Correjpodencia förnekar detta. Nyttet förmäler nu, att markis Lavalette har segrat, att han ftår högre än någonsin förr i Kejsarens gunst, och skall aterwända till Rom, under det att general Goyon kallas tillbaka och ersättes af general Ladmirault. Om marskalk Niels afsändning till Rom är ide mera fråga, sedan han designeras fom krigsminister. Offiz cielt är dock ej något kungjordt. J anledning of en obetydlig pjes Je cottillon-, hwars författare lärer wara en mycket högt upp: satt person, hafwa oroligheter egt rum å Vau devilletheatern, hwarwid polisen uppförde sig med den största brutalitet. Man antager att Jockeyklubben framkallat oppositionen emot ftycket, och håller derföre mycket efter detta sällskap. Flera arresteringar lära hafwa egt rum. 3J Mexrikanska frågan synes det allt mera twifwelaktigt om den spanska regeringen kommer att fluta fig till den franffa. Regeringen tyckes wara fast besluten på att under inga omständigheter wilja erkänna ESofedad-öfmerenstommeljen till och med om Epanien följer Englands exempel. J striden mellan Lavalette och Goyon tyckes ännu ide nagot beslut fattats; man tror att ge nom gencralskan Goyons bemedling hos fejfas rinnan kejsaren låtit öfwertala fig att låta allt i Rom förblifwa wid det gamla. England. J öfwerhusets thorsdagsmöte discuterades beträffande panzarfartyg och bestämde man sig för byggandet af fem panzarfartyg, samt att icke mi dare bygga fartyg af trä. Då i underhusets möte i Torsdags ffattfams markanslären förelade sin budget för 1862 —63. bestämdes utgifterna för åren 1862 —63, med en upptagen statsskuld till 28,180,000 Pd St., inalles till 70,040,000 Pd St. oc) inkomsterna till 70,190,000 Pd St., enligt hwilket ett öfwerskott skulle blifwa på 150,000 pd ft. Prensseu. Man känner nu ordalydelsen of juftitieminiz sterns walcirkulär till sina embetsmän; det är af det angifna innehållet, men slutar med att uttala, att de juridiska embetsmännen, wid ut öfnigen af deras författningsenliga walrätt, skulle taga till efterrättelse de pligter, fom ålas des dem genom deras embete och aflatna embetsed. Det är åter mycket i fråga om grefwe Berns storffs afträdande och ersättande af baron Bifmard-Ehönharfen, den hittillswarande gefandten i St. Petersburg. Öfterrike. Striden mellan Monitor och Merrimac har i Wien wäckt stort uppseende, hwarest man ftod i begrepp att ftörta fig i ftora utgifter för att skaffa Ssterrike en respektabel sjömatt. Den af kejsaren sammankallade tommisfionens betäns kande, hwillet utföll till fördel för anskaffandet af en flotta och byggandet af panzarfartyg, har icke wunnit sinansutskottets bifall. Belgien. Enligt en korrespondens från Briisfell har fäktningen mellan Monitor och Merrimac i hög grad wäckt den Belgiska regeringens upp märksamhet och skall troligen utöfwa ett modificerande inflytande på Antwerpens befäftningsarbeten. Grekland. Morn. Pofts Pariserkorrespondent förfäkrar att telegrammerna från Athen sta i öppen motsägelse till alla privata bref från Grekland, fom uppgifwa, att hela Gretland är i uppror, och att konung Otto utan främmad intervention icke fan bibehalla sig på thronen. Enligt korrespondenser fr. Athen till Jndep. Belae är upproret uthredt öfver hela landet, isynnerhet i Atarien, WMessemien oc Folopones. Stormatternas gesandter i Athen hafwa hittills iakttagit den strängaste neutralitet; men man antager att Yiyssland är gynsamt stämd för rörelsen och att Frantrite skall låta den obe hindradt utweckla fig, under det att England är benäget att hjelpa fonung Otto, ide af fympar bi för Honom, men derföre ott England fruktar, att den revolutionära smittan skall utbreda sig Clar till Na joniskgs nan Ad —.. AN — IVA —-— ve vr — — —— — — — — —